Om att bli kränkt…

Du Bjarne.
har du tänkt på att allt fler anser sig kränkta när de tillrättavisas eller
kritiseras och det är inte bara i skolans värld. Nu senast kunde man läsa 
hur skidåkare i Seefeld kände sig utsatta.

Isak Skogstad skriver i DN Debatt hur den kultur som råder i svenska
skolan urholkar lärarens auktoritet och lägger grunden för ordningsproblem.
Med några exempel illustrerar Skogstad  hur vardagen kan se ut för lärare
som vidtagit nödvändiga åtgärder för att säkerställa ordningen.

”En stökig elev lyftes ut från klassrummet i en skola i Malmö. Föräldrarna
anmälde läraren för kränkande och förnedrande behandling inför kompisarna.
Malmö stad fick betala 25000 kr

En elev i Linköping vägrade flytta sig från en soffa som blockerade
vägen i skolkafeterian. Eleven lyftes handgripligen ur soffan och anmälde
därefter händelsen, som rubricerades som ”oproportionerligt våldsinslag”.
Det kostade skolans huvudman 10000 kr.

I en skola fick en lärare en kastad stol i huvudet av en elev som tillrättavisats.
Efter lektionens slut fick den kvinnliga läraren ta emot knytnävsslag. En anställd
ingrep och höll fast eleven på golvet. Personalen kritiserades av Skolinspektionen
som menade att man ”borde ha agerat på ett mindre ingripande sätt”.

I lagen står att lärare inte får utsätta elever för kränkande behandling om det
i ”kränkande” innebär en medveten handling som syftar till att förolämpa eller 
vanära en elev i ord eller handling. 

Det är här som Skogstad anser att skolmyndigheten krattar i manegen för att 
lärare skall bli rädda och undvika att gripa in vid ordningsproblem.

Enligt en expert på Skolverket anses en elev vara kränkt ”när eleven själv
uppfattar att han eller hon är det”. Skogstad menar vidare att:
”Om man över huvud taget ska tala om en kränkning i ordningsstörande situationer är det märkligt att det nästan aldrig tycks vara den störande eleven som anses vara den som utför själva kränkningen.

När enskilda elever aktivt väljer att förstöra möjligheten för resten av klassen
att fokusera på undervisningen sätts majoritetens rätt till en lugn och trygg
studiemiljö åt sidan.

Vid bedömningen av hur en lärare har agerat borde Skolmyndigheten vara
tydligare i sina direktiv och i högre utsträckning utgå från elevernas rätt till
en trygg och säker skolmiljö.”

Ovanstående är ytterligare ett exempel på den förskjutning av tolkningsföreträde
som skett inom skolan där  föräldrar och elever tillskansat sig en allt större makt
på lärarnas bekostnad. Förutom undervisning har skolan numera också pådyvlats
viss uppgift att fostra ungdomarna till fungerande medborgare.

På vår tid, Bjarne, uppfostrades vi av föräldrarna, skolan utbildade oss och i lumpen fick vi lära oss veta hut och gå i takt, eller hur?
/Åke

Åkedet är den perfekta beskrivningen över vad som fick oss att bli de goda samhällsmedborgare vi blivit…

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *