Omprövning av skolpolitiken?

Du Bjarne,
många har ju länge längtat efter en omprövning av skolpolitiken.
Tillfälle till förändring finns nu med en ny gymnasieminister med ett starkt mandat till att påverka skolpolitiken med inriktning på studiero, ämneskunskaper och en lärarroll som kunskapsförmedlare.

I Januariavtalet finns skrivningar om att Sverige skall återupprättas som en kunskapsnation med förbättrade skolresultat, stärkt  studiero i klassrummen och likvärdighet i skolsystemet.

Högt ställda mål som Magnus Henreksson och Isak Skogstad i DN Debatt finner lovvärt och kommenterar med sammanfattande synpunkter.

”I överenskommelsen står att läro- och  kursplaner skall revideras från att vara fokuserade på förmågor till att bli mer kunskaps- och fakta-inriktade. Den förändringen bör inte utföras av Skolverket  utan av fristående experter som  utländska forskare från t ex England och USA.

Strävan att stärka studieron i skolan måste stödjas av ett förenklat förfarande för att kunna stänga av  elever som hotat eller utsatt andra för våld. I en enkät har dock 9 av 10 rektorer framhållit att de föredrar samtal, stöd och förebyggande åtgärder. Kravet på att elever skall få vara med och utforma ordningsregler bör slopas.

Lärarutbildningen bör kompletteras med nya lärarutbildningar. Det gäller då personer som redan besitter ämneskunskaper och som under ett par terminer  får lära sig praktisk metodik och grundläggande kunskap om bedömning och betygssättning. De vanliga pedagogiska institutionerna bör inte vara inblandade.

Trots att det gått mer än ett kvartssekel sedan friskolereformen infördes har utlovade kvalitetsförbättringar eller kostnadseffektiviseringar inte infriats.
Idag kan arbetsgivarna ålägga lärarna i princip hur många lektioner som helst. Ovanpå detta läggs sedan det krävande mentoruppdraget, i vilket ingår i många fall omfattande kommunikation med föräldrar och hantering av elevernas sociala problem.

Denna överbelastning av tjänsteinnehållet hämmar både undervisningens kvalitet och skapar ohälsa bland lärarkåren.”

Även om rikspolitikerna försöker kompromissa sig fram till allmänna riktlinjer
är det ändå i den lokala skolan som uppstyrningen måste ske för att det skall bli en bra skola. Det gäller då inte bara på lektionerna utan även på rasterna, i korridorerna och i matsalen.
/Åke

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *