Bristfällig vård

…förekommer i vår närhet. I alla fall, som det verkar, för oss som bor i Vingåker, noterar jag när jag i Kuriren läser:

Inspektionen för vård och omsorg anser att den medicinska handläggningen på vårdcentralen varit bristfällig. Ivo menar att handläggningen varit alltför passiv och att antibiotikaförskrivningen varit slentrianmässig. Ivo anser också att patienten och hennes anhöriga fick ta ett allt för stort ansvar för patientens vård.

Jo – raderna ovan handlar om Vingåkers Vårdcentral – och utlåtandet får mig att sucka en aning inte bara av personliga skäl utan också för att jag så sent som i går fick en ilsken (lång) beskrivning från en nära vän som livfullt beskrev sina ”eländiga möten” med tre läkare vid vårdcentralen. Men som också uttryckte sin belåtenhet med doktor Jörgen Holm – vilket jag gärna samtycker till.

Ett tecken på att du pratar med en pensionär är att du gärna får stå tyst och lyssna till dennes senaste sjukdomshistoria. Etter värre är det när två, eller flera, gamlingar håller på och försöker bräcka varandra med vad de lider av…

Du, nu läser du vad en pensionär skriver och här kommer nu en livfull beskrivning över min mångåriga upplevelse av vår vårdcentral som gör att jag inte gör vågen när den kommer på tal. Tre skilda läkare missade min ”åkomma” som de skulle ha fixat genom att bara googla på vad det hela handlade om ”Yrsel och kräkanfall”

Om jag skulle ringa till min bilverkstad och säga ”Min bil startar inte” så är jag säker på att deras första självklara fråga skulle vara ”Har du kollat att du har bensin i tanken?”
En lika självklar fråga (till sig själv) hos varje doktor som hört min sjukdoms- beskrivning – borde vara – det här låter som Menieres…

Jag googlade (igen) just orden ”stark yrsel i kombination med kräkningar”.
Herr Google kom inom en sekund med många svar.
På de fyra första svaren kommer det rätta svaret (här nr 4) – Menieres sjukdom

Som jag nu minns det – efter de flera besök jag gjorde under tre år (tror jag det var) så sände två av läkarna hem mig med tabletter mot för sänka magsyrenivån – den tredje påstod bestämt att jag hade ”läcka på övre magmunnen så att syra från magen läckte upp”.

En bekant som är sjuksyster vid Kullbergska sa (snabbt) efter att ha hört mina symptom ”Det där låter som Menieres sjukdom och anmodade mig att ta kontakt med Kullbergska – direkt – med en så kallad skriftlig självanmälan.

Du slipper resten av ”min lidandes historia” – men det är just vad jag under många år har haft besvär med.
Sedan hösten 2016 – inte…

Siffrorna är katastrofala

Låt mig denna halvt grådisiga söndagsmorgon få fantisera lite – som att några ansvariga för Vingåkers skolor tittar in här och läser vad Patrik Engellau skriver denna dag på sin blogg DGS.
Genom att klicka på den här länkningen skulle de då få läsa de här raderna:

Om jag vore utbildningsminister skulle jag göra skolorna fria vilket betyder avreglera så mycket att världen skulle kippa efter andan. Jag skulle vidare inrätta ett statligt kunskapskontrollsystem för betygssättning och sedan skulle jag varje år offentliggöra alla skolors resultat på internet.
Under en övergångstid skulle det kanske bli lite rörigt. En del skolor skulle bli som BMW och Audi, andra som SAAB.
Ganska snart skulle de bästa pedagogiska metoderna utkristallisera sig och föräldrarna skicka sina barn till skolor som levererade bra undervisning.
De andra skolorna skulle gå under.

Engellau skriver förstås fler kloka saker om skolvärlden där han bl a raljerar i en liknelse mellan hur våra skolor sköts idag och hur det skulle ha sett ut om samma ”sätt att tänka” hade använts i ett försök att rädda biltillverkaren Saab.
Mycket underhållande – för sådana med samma sinneslag som jag…

Rubrik i morgonens kkuriren.se:

Averheims kritik mot skolsituationen i Vingåker: ”Siffrorna är katastrofala”

Till vissa…

Jag vet ju inte om du läst de tidigare länkningarna till artiklar från Karl-Olov Arnstberg – och det spelar egentligen ingen roll – för den text jag länkar till här talar sitt eget språk.
De två tidigare hittar du här – Nr 1  & Nr 2.
Jag riktar den här senaste texten med stor förtjusning till de ”korkade människor” som beskrivs i Arnstbergs text.
Och måhända, speciellt, till Kurirens ömkligt usla ledarskribenter men även – om än då kanske med lite mindre eftertryck –  till tidningens redaktion…

En framtid`

Det är måndag och det förväntas väl betyda att nya förhandlingar nu ska börja i hoppet om att det ska hamna i ett läge där någon (några) ska erbjudas möjligheten att ”bilda regering och själv bli statsminister”.

En som just inte har så stora förhoppningar om det är Patrik Engellau som i sin måndagstext bl a skriver så här:

Lärdomen vi kan dra av detta är att maktordningar ofta hellre går under – och drar med sig sina folk i fallet – än de ändrar sina principer.
Historien är full av sådana kollapser.
Se inte bara på det karolinska enväldet utan även på Frankrikes ancien régime och hitlerrikets och sovjetunionens sönderfall.
Varför skulle vårt politikervälde vara annorlunda?
Hur skulle det kunna vända sina ambitioner och sitt tänkande till något konstruktivt och framåtblickande?
Ty det behövs något mycket mer radikalt annorlunda än exempelvis att en tvehågsen och splittrad Allians kommer till makten.

Extraval låter allt mer lockande – är en första känsla – innan mina funderingar hamnar i ett smått uppgivet – ”Varför då?”…

Om du har några minuter över och dessutom inte är emot tanken att ta till dig information som ifrågasätter dagens ”sanningar” – så läs gärna vad Lars Bern skriver under rubriken:

Vad har kolesterol och koldioxid gemensamt?

(om du inte vill läsa så kan jag avslöja vad Bern skriver – båda är nyttiga)

Det är gott att läsa…

…vad kloka människor skriver. Tänker jag denna lördagsmorgon då jag läst ett par artiklar/blogginlägg jag verkligen sympatiserar med.
Jag har morgonrutiner jag sällan rubbar på – äter grötfrukost som följs av en  någon (några) timmars runda på internet där jag girigt söker ny kunskap. Sällan eller aldrig – underhållning. Sådan som de flesta (vågar jag nog påstå) uppfattar det ordet.
Får jag så ge några exempel på vad jag menar med ”kloka personer”

Alice Teodorescu
Patrik Engellau
Johan Hakelius

Fler orkar du nog inte med, men jag har en fem-sex till jag inte kan avstå från att (genast) läsa så fort jag vet att de kommit med något nytt…

Vilket jag nu har hunnit med – och frågar mig själv varför jag nu finner det så viktigt att berätta det. Men hur det blir med mitt skrivande vet jag aldrig riktigt när jag sätter igång – men anledningen till dessa (dagens första) rader var egentligen att jag sent i natt satt och funderade på några ord som ständigt gnagt inom mig under denna märkliga valrörelse. En synnerligen framgångsrik ägare av ett ”skönhetsmedelsimperium” lär ha sagt:
I våra laboratorier blandar vi kemikalier – i våra affärer säljer vi drömmar.

Och de nattliga tankarna hamnade i kommunpolitiken och jag förundrades över det märkliga att inget av våra lokala politiska partier agerade efter en sådan formulering. Jag tror inte ens att de känner till den. Och skulle någon eventuellt göra det så vet de inte hur de ska omformulera sin visioner till något som ”Svensson” (lätt) tyder som en skön dröm.
Kan du se framför dig ett gäng politiker som sitter där på sina styrelsemöten och så?
Nä, det kan inte jag heller.

Jag har, märker jag här, märkligt lite kunskap om hur tankarna går hos Vingåkersborna (ännu mindre hos politikerna i Vingåker antar jag) men jag vill gärna tro att de är som ”folk är mest” och (nu är jag ute på hal is) har lite svårt att tro att ett endaste av de avgivna lokala vallöftena har kunnat åstadkomma den minsta lilla dröm hos någon av väljarna.
Jag lämnar jag ordet mardröm utanför det resonemanget…

Lutar mig därefter sakta tillbaka i stolen och tillåter mig njuta av att vara pensionär – med all tid i världen att kunna få ta del av (syssla med) vad som är mina intressen…

Jag – en kulturnolla

Det är ju de tiderna nu, att den tämligen tidiga morgonen kan vara grådaskig. Men som det kan bli – det grådaskiga kan förvandlas till en allt ljusare morgon och som nu – i skrivande stund – bjuder en klar och ljusblå himmel.
Funderar en kort sekund om den förvandlingen har påverkats av att det är fredag och att en Fokus fanns att hämta i brevlådan. Det får vara hur det vill med det – men Fokus förgyller alla fredagsmorgnar…

Men dagens tidning har också annat för sig – den klargör med övertygande sakskäl att jag är en kulturnolla. För i innehållet presenteras.
”Kulturårets 75 mäktigaste”.
Som jag just inte har en aning om vilka de är.
De presenteras i nummerordning – bakifrån. Först på plats 48 finns ett namn jag känner till – Mari-Louise Ekman. Hustru till bortgångne Gösta Ekman. Det är allt jag vet om henne – ingenting om varför hon finns med bland 75. Hon är väl antagligen känd för mig för att jag sett hennes namn i ett antal artiklar.

Då vet jag mer om nr 31, författaren Kerstin Ekman, vars böcker jag läst. Med synnerligen stort välbehag.

På plats 35 ser jag namnet Pewdiepie – också en person jag känner till genom att ha läst om honom – någonstans.

Varför Mikael Persbrandt finns med på plats 23 har jag ingen aning om men även hans namn är mig bekant på något sätt.
Antagligen genom skvallerartiklar i Expressen…

Då vet jag mer om plats 21 – Jan Guillou – i alla fall genom att ha läst hans böcker om Hamilton. I övrigt mera som allmän kändis…

Så börjar jag fundera – ska jag börja skämmas nu? – vi har ju hamnat i 20-i-topp – och bland dem har jag bara tveksam kunskap/kännedom – nr 15 Ulf Lundell, nr 10 Lars Norén, nr 7 Jonas Gardell och nr 3 Felix Herngren.
Om nr 2, Sara Danius och ”segraren” Anna Odell vet jag lika lite som jag vet om ”Vad fan är det som får människor att rösta på MP eller V?”

PS – lite försöker jag mildra min redovisade okunskap (och ditt förakt) om ”Kulturmänniskor” genom att påpeka att jag inte har innehaft tv sedan december 2009

Ett litet avbrott…

…kan vålla stort förtret. I alla fall hos mig. Då menar jag att vi i Vingåker varit bortkopplade från internet genom ett fel på fibernätet. Vad jag hört av andra har det även åsamkat bortfall av en del tv-kanaler – vilket jag lättare kan leva med.  😉

Jämrans irriterande var det det hände just i dag då Vingåkersbladet kom ut – innehållande min annons som puffade för den här bloggen.
En annons jag tidigare försökte få med i kommuntidningen men som då, just före tryckningen av den tidningen, nobbades av kommunledningen…

Nåväl, vid 22-tiden i kväll spelade min dator en glad liten melodi för att underrätta mig om att den hade kontakt med omvärlden.
Nu är jag förstås nyfiken på om jag till den omvärlden kan räkna med Vingåkersborna.
I alla fall en nyfiken gång…

Denna kväll blir en lugn sådan för mig men vill i alla fall kittla din läslust med att länka till en (som jag tycker) synnerligen bra artikel som har rubriken: Demokratins konsekvenser.

Tittar du in där kan du bl a läsa:
Den politiskt ”demokratiska” styrningen av landet står på tre ben: politiker, myndigheter och media. Alla övervakar alla. Det gäller att uppträda korrekt och följa värdegrunden i alla sammanhang. Katalysatorn till detta finns i form av de så kallade ”demokratiska” organisationer, som trycker på i olika frågor.
Den folkstyrda demokratin är förlorad.

Är man lite intresserad av politik finns det saker att läsa där som säkerligen kan få dig att fundera: ”Hm det var som f-n”

Det kommer du också att göra om du läser det här blogginlägget från Rebecca Weidom Uvell. Det handlar om det hiskeliga Vänsterfolket……

Ljugande media och SCB

Får jag skriva dig en sak på näsan? OK, jag vet ju inte vad du svarar på den frågan så jag bestämmer mig för att göra det ändå – Tro inte på media. Där menar jag då i första hand – svenska media.

Man kan ju få för sig att tidningar som Dagens Industri eller DN är seriösa och objektiva tidningar.
Du, det är mycket man kan få för sig. Inte minst om man bor i Vingåker.
Och läser Kuriren…

För all del, jag skummar varje dag vad de stora tidningarna (och Kuriren) skriver i sina nätutgåvor. Om det är gratis.
Men ska jag få veta ”annat” (sant, information, kunskaper, underhållande, tänkvärt) så läser jag  de framgångsrika bloggare som finns i Sverige.
Som DGS (Det Goda Samhället) som drivs av Patrik Engellau.

Läs här hans tänkvärda text om ”hånskrattet”.

SCB
Nu vet jag inte hur det är med SCB och deras sanningar men från vännen Åke kom just följande:

Hej Bjarne,
Idag kom publicerades statistik från SCB om Grundskolans slutbetyg.

Den visar bl.a andel elever som uppnått kunskapskraven i alla ämnen och genomsnittligt meritvärde.

Som synes är det tveksamt om de hittills genomförda åtgärderna i Vingåker förtjänar några stående ovationer. Även om de ansvariga skulle säga sig arbeta långsiktigt vore det angenämt att kunna se någon lite förbättring i jämförelse med länets övriga kommuner.
Flickorna klarade sig lite bättre än pojkarna (39,6% mot 38,5%)

Rankingen av Sveriges skolkommuner för 2018 publiceras av Lärarförbundet först den 8 nov. 2018.
/Åke

Hav förtröstan – den nytillträdande majoriteten i KF (S & C) säger sig ha samma starka samsyn på att ”skolan är nr ett” i den kommande verksamheten.
Som tidigare alltså…
BW

PSJag har via kommunens FB-sida idag frågat om det går att få en kommentar till de (allt) sämre siffrorna för Vingåker.
I stället för att ringa och få en del antagligen (ogenomtänkt) svammel i öronen:
Nu hinner de läsa och begrunda – innan de (eventuellt) kommer med svar…

 

 

 

Om parkbänkar

Dagen är en söndag vilket i mitt fall gärna blir sådan att jag då blir sittandes i funderingar. Denna gång – varför är allt det kommunen gör så jämrans tråkigt och humorlöst utfört?
Nå, ta det vad det står för – men den åsikten poppade upp när jag tittade på ett par bilder av – sittbänkar. Varför, frågade jag mig, Hur i hela fridens namn kan det vara så att det inom kommunens anställda (i chefsställning) inte finns en enda person med ett lekfullt sinnelag?

En sådan där märkligt sällsynt person som ”ger fan i vad humorlöst kommunalt  folk tycker” och gör som han (skriver jag för att det skulle var en kvinna tror jag mindre på) gör som han finner vara lite kul och till fördel för kommunens image. Den första bilden är väl inte så ”spännande”…