Lunchfunderingar…

Jag har den – anar jag – lite udda egenskapen att jag vill äta min lunch i tystnad och i sakta tempo. Jag ogillar starkt att behöva slänga i mig maten – eller bli störd av oviktigt pladder medans jag njuter av måltiden. Eller ännu värre – behöva lyssna på musik.

Och, eftersom jag numera inte äter ”lunch på jobbet” ser jag förstås till att få det som jag själv vill ha det vid mina luncher….
Klart du har rätt – jag är emellanåt en besvärlig jävel.

Men det bjuder jag på och förresten så drabbar det ingen utomstående vid mina hemmaluncher.

Då har vi rett ut det – och jag kan övergå till att berätta att vid dagens spartanska lunch (köttfärspaj) hamnade givetvis mina funderingar i gårdagens EU-val. Och inte minst då i mitt konstaterande att när jag bläddrar mig fram genom Sveriges kommuners valresultat kan konstatera att SD har ökat i samtliga kommuner.
Även i landets allra som mest röda kommuner i Norrbotten. Och även där med överraskande många nya väljarröster.

Kan bli spännande vid nästa riksdagsval, tänkte jag innan tankarna gick vidare till att minnas att miljöfrågorna sägs ha hamnat högst upp som det viktigaste hos väljarna. Vilket fick det märkliga med sig att Miljöpartiet ser ut att förlora två av sina EU-platser.
Ingenting jag personligen gråter över, tänkte jag, och blev varse om den fundering som passerade sinne när jag tog bilen ner till Ica för att inhandla nödvändiga varor.

Funderingen då var att jag har alltid varit glad och nöjd över att kommunen så fint sköter om våra kommunala gräsmattor och att tankarna for vidare till alla dem som sitter där med sin klimatångest.
Kommunens gräsmattor klipps med gräsklippare som drivs av – bensin – vill jag tro när jag skriver detta. Nå, i alla fall inte av elmotorer vill jag minnas…

Vad jag kom att fundera över är ”Hur tänker alla dessa människor som säger sig värna så starkt om miljön – om jag antyder att vi kan inte använda sådana gräsklippare ´för den nära miljöns skull` utan i stället låta gräset växa oklippt hela sommaren”.

Jag menar – att ett av de främsta argumenten MP använder är ju att ”vi medborgare får/måste allt offra vissa saker för att rädda planeten”.
Du har säkert hört flera av dem – inte äta kött, inte åka bil osv…

Ingen människa får väl några kroppsliga åkommor av oklippt gräs men för egen del skulle jag nog drabbas av någon slags ”mentala åkomma” – av allt det – fula.
Och så blir jag sittandes med mina funderingar kring – vad tycker du i Vingåker om den saken – du som gav sin röst till  vårt lokala MP?

Är argumentet – fult – gångbart på någon nivå?