Kategorier
Bjarne Wilmarsgård

Om riskminimering…

…vet jag just ingenting. Konstaterar jag när jag läser vad David Eberhard skriver om rökning och snusande. Däremot vet jag mer om tanken bakom det som han beskriver så här:
Snus är inte hälsokost, men skadorna är så marginella i förhållande till rökning och andra onyttigheter att begränsningar som syftar till att minimera användningen troligen snarast handlar om ren moralism. 
Det rör sig om en ”Bror Duktigmentalitet” och ”Prussiluskahållning” som inte leder till minskad sjukdom, utan som bara handlar om att ”goda” människor som själva inte har med saken att göra, försöker lägga sig i andra människors dåliga vanor. 

Jag har svårt att se att myndigheter eller ideella föreningar med statsanslag skulle kunna få gehör för att verka för att minska maratonlöpning eller extremsportande. 
Verksamheter som har ihjäl långt fler människor varje år än de som dör av snuset. Och tack och lov för det. 
Folk bör få ägna sig åt de destruktiva saker som de själva önskar. 
Om de vill sluta snusa eller springa maraton bör de däremot få hjälp. 
Om de inte vill det bör ingen organisation lägga sig i vad de gör på sin fritid. 

Som jag håller med…

Jag själv har aldrig rökt, eller snusat – men har emellanåt små drag av Bror Duktigmentalitet. Som du ju märker här.
Men den kan du mycket lättare undvika än passiv rökning – du bara slutar titta in hos www.wilmarsgard.se

Varm korv har sedan tidig barndom haft en synnerligen stark påverkan på mig. Sannolikt som vad snus och tobak har på andra människor. Hoppas den sköna abstinensen får vara kvar många år till…