Bustidningen

Salladstant…

…var ordet som fick mig att starta uppdatorn. Det finns personer som säger att ”en bild säger mer än tusen ord”. På sätt och vis kan jag väl förstå den tanken med undantaget att jag hamnar där genom en slags omväg. Jag förklarar:
Ordet salladstant skapar (inom mig) på en ögonblink en bild av vad ordet står för – och den bilden skapar sedan hos mig – tusen ord. Minst…

OK – ordet salladstant fann jag i en intervju med (tv-kändisen) Karin Laserov som på frågan: ”Vilken lyx unnar du dig till hemmet?” svarar:
– Att äta god mat, men jag är ingen salladstant. För mig är mysstunderna lyx.

I intervjun fann jag även annat som skapa bilder inom mig – som:

Vad är viktigast för dig med ditt hem?
– I hemmet ska man trivas som bäst. Där ska det finnas plats för avslappning, glädje och kreativitet. Hemmet ska fylla alla sinnen. Det ska vara måltider, härliga konversationer, musik och doft av mat. Där ska det kännas gott att leva. När folk kommer hem till oss ska de känna att här bor Karin och Kaj.

Det kommer något av ett tankehopp av detta – för jag kom just att fråga mig själv vad är det som gör att jag trivs i Vingåker? Det har jag förstås funderat över tidigare – men det ärliga svaret är nog ”Att här får jag vara ifred och att jag varje fredag kan läsa tidningen Fokus”.
Båda sakerna finner jag vara ovärderliga för min mentala hälsa. 
Antagligen tisdagarnas bowling också, kom jag på en stund senare…

Jag tar om det igen – men en enda liten ändring;
– I Vingåker ska man trivas som bäst. Där ska det finnas plats för avslappning, glädje och kreativitet. Vingåker ska fylla alla sinnen. Det ska vara måltider, härliga konversationer, musik och doft av mat. Där ska det kännas gott att leva.  

Jag utgår att du förstår vad jag menar – eftersom du är en av de kloka i Vingåker som läser nattgöken. 
Men för egen del kan jag inte hålla med om att kommunen förmår att ge mig den känslan. Och efter en stund känns det som att kommuninvånarna inte kan beskyllas för den saken – utan att känslan kommer från – ytterligare ett viktigt ord för mig – tonen – som de styrande förmedlar.

Det är tonen – som jag kanske ska beskriva som t ex ”en redaktion förmedlar i sin tidning som gör att jag vill läsa den”. Om innehållet i artiklarna är skrivna på ett sådant sätt att  – ja vad f-n då – jag kan inte få ur mig de rätta orden. Men tonen i det som sägs eller skrivs är av stor betydelse för mig.

För att gå rakt på sak – tonen bland de styrande i kommunen – är för opersonlig, för PK-mästrande – för lite inbjudande – totalt humorlös – för mycket av hurra vad vi är bra – erbjuder ingen intellektuell stimulans. 
Jag avbryter uppräkningen där för jag har väl snart passerat tusen ord…

Läser i Fokus:
Hon som leder gymmets crosstraining på måndagskvällarna tolererar bara hänsynslös hängivelse. Genom lokalens tjocka luft av svett skär hennes röst strimlor av allt vankelmod
”Den som tänkt ta det lugnt kan gå hem till soffan och tv:n och kolla på The Biggest Loser.”

Det finns för många salladstanter i kommunledningen…

HM – jag kan inte hålla mig – kände jag när jag läser vad Patrik Engellau skriver:
”Nyligen fick jag besök av en vänlig person som sa att han gillade mina texter och ville prata. Närmare bestämt frågade han hur man gör för att tänka ”utanför lådan”, vilket han menade att jag ibland gör.

Det fick mig att småle eftersom att tänka ”utanför lådan” anses vara positivt medan jag alltid fått höra att jag är ”kontroversiell” vilket inte alls är positivt men i verkligheten ofta samma sak som att tänka ”utanför lådan”. Det är därför folk väljer att låta bli att tänka ”utanför lådan”. Den som gör det riskerar nämligen mothugg och klander och anklagelser för provokativt och kontroversiellt tänkande.

Så hur gör man för att tänka ”utanför lådan”? Jag har två svar. 
För det första måste man vara barnslig, för det andra bör man göra sig dum.”

Faktiskt – en beskrivning som passar bra vad gäller min egen person.
Tycker jag själv alltså – för:
Jag är väldigt barnslig och jag har lätt att ”göra mig dum”…

Tänker vi utanför lådan i Vingåker?
Har vi ens en låda?