Skadeglädje?

Jo, jag tror f-n i mig att jag börjar känna en första lilla känsla av skadeglädje. Tänkte jag när jag läste vad Bitte Assarmo i dag skriver på DGS.
Rubriken till inlägget säger:

Socialdemokraternas sjukliga SD-fixering är förödande för Sverige

En bit ner i texten läser jag:
Socialdemokraternas sjukliga fixering vid Sverigedemokraterna har visat sig vara riktigt illa för Sverige.
Hela den huvudlösa flyktingpolitiken 2015, då de öppna gränserna och den bristande kontrollen banade väg för dagens absurda situation i flera av landets kommuner, härrör från just denna fixering.
Att Stefan Löfven talade sig varm för ett Europa utan ”murar” handlade inte alls om att hans hjärta klappade varmt och innerligt för 163 000 asylsökande – utan om att det var just på detta sätt han kunde markera skillnaden mellan sitt parti och SD.
Det var det som var viktigt för Löfven, inte medborgarnas eller ens de asylsökandes väl och ve.

Jag har under en längre tid varit så förvånad över de övriga partiernas påhopp på SD. Vilket fick mig att ladda ner deras ”program” i min dator för att se vad det är där som framkallat detta ”SD-hat”.
Just ingenting – om du frågar mig.

De övriga partiernas främsta argument för att dissa SD var väl ungefär att ”Där fanns i början av deras start folk med nazistiska åsikter”.

Om det vet jag just ingenting – men om det nu var så – så var det så länge sedan att för min del – är preskriberat. SD av i dag är – vad det gäller den saken – lika rent i tankarna som vilket annat svenskt parti som helst.

Nu kommer den känsla som framkallar min smygande skadeglädje. Om nu SD – för länge sedan – var ”besmittat” så har det sedan länge klarat den åkomman och är nu ett lika seriöst parti som de övriga – var…

En gång i tiden – har det sagts mig – var Socialdemokraterna ett hedervärt parti som åstadkom mycket gott för vårt land.
Det är de inte längre – tycker allt fler svenskar.
Om jag nu jämför S med SD – så har de gått åt olika håll.
SD har blivit hedervärt och S gått den andra vägen – till ett sunkigt parti som fördärvat Sverige till något av ett elände.
I samarbete med MP och V då…

Det var på riksnivå det – men jag blev fort fundersam över oss i Vingåker.
Och där den smått illasinnade funderingen smög sig fram ”Jag undrar jag hur de 33,38 procenten av väljarna i Vingåker känner sig i dag – de som gav S sin röst i riksdagsvalet? Och förmodligen även i tidigare val…
Är de stolta över vad deras valda makthavare har åstadkommit med Sverige? 

Medan du funderar över den saken far jag till Katrineholm och spelar bowling. Antagligen återkommer jag här under kvällen…