Bustidningen

Sverigebilden

Nå, egentligen är jag personligen inte så överdrivet intresserad av den frågan och, när jag börjar skriva, inte heller bilden av Vingåker.

Att ämnet ändå började intressera mig beror på att jag under morgonen tittade på ett Youtube-inslag där (en personlig favorit) Henrik Jönsson intervjuar Mustafa Panshiri – Mustafa är polisen som återuppfunnit sig själv som massföreläsare, brobyggare och som vann pris som ”Årets folkbildare” 2017.
Men det visste du förstås redan…

För mig personligen – ett oerhört intressant möte mellan två människor som kan – samtala begåvat.
Under deras samtal kom fram att Mustafa och hans vän Jens Ganman vill (och kommer att) producera en film med titeln Lort-Sverige.2 – en ”uppföljare” till det som Lubbe Nordström åstadkom 1938 under just titeln Lort-Sverige.

Ludvig Nordströms Lort-Sverige från 1938 är en sådan skrift. Den är ju en klassiker – radioserien boken bygger på har kallats för det första radiosända socialreportaget. Nordström satte ord på det som det officiella Sverige inte längre ville kännas vid: eländet som fortfarande existerade i statarlängorna, armodet i torp och arbetarlägenheter.  (min fetmarkering)

Och det var 1938 precis som det är nuNordströms ”avslöjanden” dvs fakta mottogs inte med glädje av överheten och hans bok fick utstå massor av kritik.
Inte minst för att: ”Den svärtade ner bilden av Sverige”.

OCH – där drabbades jag av något som kan liknas av skrivkramp. För i huvudet stormade fram tusen tankar kring dagens läge i Sverige som skulle ta dagar att beskriva. Och förstår jag, kommer jag nu, att smått uppgiven gå och brygga mig lite tröstande starkt kaffe…

Bilden av Vingåker – då?
Får jag återkomma till…