Men vaf…

Jo, så utropade jag för mig själv när jag i DN läser rubriken att:
500.000 svenskar kan inte betala digitalt
…och undrar om jag inte borde ha återanvänt samma rubrik som till förra inlägget i stället för att svära.

DN-artikel börjar så här:
Enligt en undersökning från Internetstiftelsen står 500.000 personer i Sverige helt utanför det digitala samhället och använder aldrig internet. En stor del av dem är äldre, men det finns också andra samhällsgrupper som av olika skäl inte kan ta del av de internetbaserade samhällsfunktionerna.

Och, jag har svårt att tro vad jag läser:

74 procent av dem som uppgett att de inte använder internet är över 66 år.

Den vanligaste orsaken till att inte använda internet är avsaknad av intresse eller att man inte anser sig ha någon användning för internet.
Det uppger 52 procent.

20 procent tycker att det är för krånglig teknik.

Källa: Internetstiftelsen.

Det är jag som fetmarkeerat texten – för hur jag än funderar kan jag inte fatta att någon med ett IQ över 73 kan ha den åsikten.

Och när jag läser den (av mig) andra fetmarkerade texten mumlar jag ilsket till mig själv : ”Att sköta en dator på den enkla nivån att bara kunna göra sina betalningar via internet är ju just inte svårare än att spola sin toalett”

Ungefär då – och om den okunnige t ex ges tillgång till en mac-dator (enkel att sköta) som redan är uppkopplad till fibernätet tar det runt en kvart att lära sig det.
Här – finns startknappen
Här – är ikonen (bilden) att klicka på som gör att du kommer ut på nätet.
Här – klickar du för att hamna hos din bank
Så här (enkelt) loggar du in på banken (bank-ID på kort)
Så här gör du (lika enkelt) för att göra dina betalningar.

Svårare är det inte – vet en 79-åring i Vingåker.

OK – en liten överkurs i hur man surfar på internet tar väl ytterligare en kvart.

PRO och boule

…har jag åsikter om. En förening som kan stå som förebild för ”låg ambitionsnivå”.
Tycker jag alltså – som inte är medlem. Av just den anledningen…

Kolla in här på föreningens hemsida. Spritter lika mycket av livsglädje som hos den lokala föreningen ”Bårhusets vänner”. Den största anledningen till detta ointresse för sina medlemmar skyller jag på styrelsen och där mest på två personer – föreningens ordförande och dess webbredaktör. Alltså den senare är den som har det egentliga ansvaret för uppdateringen av föreningens hemsida.
Båda har ansvaret för att se till att den uppdateras ofta.

Eftersom jag vaknade på det humör jag vaknade på så sa jag till mig själv ”Det är ju själva f-n att PRO kan ha en så usel hemsida” – och så fick jag den där märkliga längtan av att hjälpa till. Ungefär som när jag ser en synskadad person som ska gå över gatan. Jag går fram och vill hjälpa personen över…
PRO-Vingåker säger sig ha en del aktiviteter att erbjuda sina medlemmar.
Vilket du kan se om du klickar in dig på deras hemsida.
Om du frågar mig – det verkar inte vara någon vidare glöd i de aktiviteterna –  eftersom det inte berättas det minsta om vad ”de har för sig”.

Vad finns berättelserna om de resor PRO arrangerar? Eller från PRO-körens aktiviteter eller den Bingo som förekommer?
Varför presenteras inte ”dagens/veckans/månadens födelsedagsbarn?” bland medlemmarna.
Eller hur ordföranden tänker om föreningens framtid?
Och så vidare.
Och varför hade ingen fått i uppdrag att för den egna hemsidan bevaka vårfesten på Folkets Park den 29 juni där boulegänget festade till i många timmar?

Finns där ingen bland medlemmarna som har – och kan hantera en kamera? Har alla PRO-medlemmar gått i skolan i Vingåker och därför är helt okunniga att skriva samman några enkla rader om den aktivitet de deltar i?
Sedan är det webbredaktörens jobb att publicera det på hemsidan.

Så, därför tog jag mig ner till dagens PRO-boule (som sköts bra) för att som ett exempel visa en o-ambitiös styrelse, en o-ambitiös ordförande och o-ambitiös webbredaktör hur det kan se ut på hemsidan – om man vill visa ambition utan o…
Och därmed visa  medlemmarna att ”de bryr sig” och i ett försök att få fler medlemmar att aktivera sig i vad PRO erbjuder…

OK – då kör vi – boulegänget startar alltid – måndagar och torsdagar – sina tävlingar 13.30. Så även i dag och jag smög mig ner vid 14-tiden för att ”ta några bilder”. När jag närmade mig gruppen kom genast en man (Ove Fredriksson) emot mig leendes – och ställde frågan ”Vill du vara med?
Nja
, inte just nu, sa jag och frågade om det var okej att jag tog några bilder.
Det var det.
Ett vänlig och sympatiskt mottagande som gjorde mig glad.

Det som först slog mig när jag tittade på deltagarna var ”det goda humöret” bland de 31 ivriga deltagarna den här soliga dagen. Många skratt och och kommentarer. Sedan allas koncentration under spelet. Och de många olika spelstilarna.
För egen del blev jag inspirerad att gå med i boulegänget till hösten – trevliga vänner kan man inte få för många av…

Första valmanifestet

Se där, sa jag till mig själv i går, när jag ur brevlådan kunde plocka upp det första valmanifestet – ett prydligt A5-blad från VTL Vingåkerspartiet.
Jag antar att även du fått ett exemplar i din brevlåda.
Jag är nog en aning överraskad över att det kommer just nu – inför ”allas” semester och då väljarna förmodligen har annat att tänka på än lokalpolitik.
Nå – det finns ju tid för VTL att återkomma i brevlådorna…

För egen del tycker jag innehållet håller en sympatiskt trevlig ton – utan överdådigt eget skryt.
Å andra sidan så finns där heller inte så mycket klargörande information om vad VTL ”vill” mer än att de påstår att partiets främsta huvudområden är:
– barn och ungdomar
– kommunutveckling
– trygghet, säkerhet, hälsa och hållbarhet

…vilket förstås kan betyda lite av ”vad som helst”.
Men kanske finns där snart mer att få veta om vad som finns bakom de ”huvudområdena” – genom att titta in på VTLs hem- och Facebook-sidor.
I skrivande stund finns där ingenting som berättar mer utförligt om den saken.

Och minns plötsligt vad jag läste i morgonens Fokus i en artikel som handlar om Angela Merkel:
”Det är också omöjligt att förbigå legenden Franz Josef Strauss, död sedan 1988, ändå i hög grad närvarande.
Strauss var CDU-ordförande från 1961 fram till sin bortgång.
Under hans era förvandlades Bayern från ett efterblivet jordbrukarland till vad det är i dag: Europas kanske mest välmående region” (min kursivering)

När jag läser sådant tar det en eller två nanosekunder innan jag tänker:
”Tänk om där fanns en sådan person i Vingåker som kunde förvandla ett (?) Vingåker till (åtminstone) Sörmlands mest välmående region”.

Jo, att dagdrömma är en av mina favoritsysselsättningar…