Om andras ”bruna rötter”

00.02 – Ovärdigt – satte jag i går som rubrik på ingångssidan där det då handlar om att så många av våra pensionärer inte kan hantera en dator – och undrar en lång stund om jag inte kan använda det ordet även här.
Du får välja själv men de här gången av annorlunda skäl.

Under mycket lång tid har de övriga partierna anklagat Sverigedemokraterna för att ha ”rasistiska rötter”.
Hos en mycket framstående bloggare ”blev det, 2017, en gång för mycket”.

Och hon tog sig för att kolla de andra partierna och deras nazistiska och rasistiska för flutna. Vilket, visar det sig, inte är till deras fördel.
Vad hon – Julia Caesar – fick fram kan du läsa här.
Och här…

09.55 – Blev nu på morgonsidan lite fundersam till varför jag i natt beslöt mig för lägga ut de här två länkningarna om en del partiers ”bruna förflutna”.
Andra än SD då.
Måhända jag drabbats av vad Julia Caesar kände ”Det blev en gång för mycket” – påhopp på SD då – och deras ”rötter”. I Kuriren.
Förmodligen så.

Vid morgonkaffet kom en annan fundering ”Undrar om det finns någon/några i (fler än jag) Vingåker som har läst de här två inläggen jag länkar till”.
Eller, som jag, följer vad Julia Caesars blogg.
Nej, det har jag svårt att tro.

Vad jag har för åsikt om det – får du inte veta…

Om vinster i välfärden…

Får veta en intressant text som handlar om att begränsa ”Vinsterna i välfärden” – som riksdagen nu ska rösta om.
Texten börjar så här:

Det gäller Riksdagens beslut om begränsning av vinsterna i vissa välfärdsföretag.

En kväll på 1950-talet såg mina mostrar efter mig, för mamma och pappa var på föreläsning. Elise Ottesen-Jensen, Ottar som hon kallades var i Kristinehamn och ämnet var sexualupplysning.
Erotik var känsligt på den tiden och diskuterades inte. Svenska folket sov med händerna på täcket. Fattas bara annat. Och begreppen nämndes på latin.
Ottar kunde lyfta debatten från hjärtats självcensur och till huvudets logik på ett mycket avdramatiserat sätt.

Det verkar som om varje tid har ett förbjudet ämne och nu är det ekonomi.
Det kan inte diskuteras.
Ordet ”vinst” får mer än 50 procent av svenska folket att bryta ihop logiskt, flytta ner från huvudet till hjärtat och utbrista; ”Vinst är fult, usch, det är snusk, det ska vi inte ha!”
Ur ekonomisk synpunkt har frågan om vinster i välfärden förts på en erbarmligt låg och känsloladdad nivå.
Var har ekonomins Ottar funnits under de senaste åren? På torsdag denna vecka ska Sveriges Riksdag fatta beslut i frågan om man ska ha ett tak för de vinster som genereras i vissa välfärdsföretag.

Varför inte ta del av hela texten – och dess intressanta slutsatser…