Årets svensk…

– Nämen hej, sa Clemens, när vi stötte på varandra på Systemet där vi båda var där för att fylla på våra vinförråd från de inbjudande hyllorna.
– Vad sägs om en lunch på Joans, frågade Clemens, och la till – de  de lockar med helstekt fläskfilé med rödvinssås och rotfruktsgratäng.

Låter fint, sa jag, och såg fram emot en god lunch och en livgivande pratstund med min gamle kompis. Och vi fann oss snart sittandes vid ett bord ätandes raggmunk med stekt fläsk och lingonsylt…
– Såg du i morgonens Fokus att de håller på och tar fram kandidater till ”Årets Svensk 2018″ som de kommer att presentera den 30 januari 2019 på Cirkus i Stockholm, frågade Clemens.

För er som inte läser Fokus kan jag här berätta vad tidningen själv skriver i ämnet ”Utmärkelsen Året svensk ska tilldelas en person som under året stuckit ut på ett sätt som förändrat Sverige till det bättre. Det kan, men måste inte, innebära att personen gjort sig känd i offentligheten.
Det centrala är att vinnaren visat prov på självständighet och originalitet i ett land som på gott och ont gillar det samstämmiga och välanpassade.
Det är naturligt om Årets svensk har gjort sig fiender, inte bara vänner, för det är svårt att åstadkomma något värt att belöna, utan att det har ett pris.”

Det är klart att Clemens och jag hade våra funderingar cirkla kring vilka namn vi själva kunde tänka oss då – Clemens plötsligt ställde frågan:
Kan du tänka dig en liknande företeelse för Vingåker?
Att där utses en person som tilldelas titeln ”Årets Vingåkersbo 2018”?

– Av samma skäl som Fokus anger – en person som under året stuckit ut på ett sätt som förändrat Vingåker till det bättre – i så fall nej. Och förklarade att det konstaterande gällde så här långt på året.
Året är ju inte slut ännu – och mumlade något om ”Vem skulle i så fall vara den som korade vinnaren?”

Det kunde vi inte svara på men kom överens om att grunna lite på den här tanken med bakgrunden att på så sätt kunna hjälpa de entusiaster inom kommunen som så gärna vill att någon ska komma på någon lysande idé som ”sätter Vingåker på kartan”. (Sörmlandskartan åtminstone då – minns jag att jag tänkte)
Vilket vi båda anser att ingen ännu så länge har kunnat presentera.

Hemma i favoritfåtöljen igen blev jag sittandes i långa funderingar kring:
Det centrala är att vinnaren visat prov på självständighet och originalitet i ett litet Vingåker som på gott och ont gillar det samstämmiga och välanpassade.

Kommentera