Bustidningen

Att ta ansvar

Min erfarenhet säger mig att mitt sätt att se ”på livet” skiljer sig väldigt ofta från mina medmänniskor uppfattningar. Den saken kom upp alldeles nyss när jag i Kuriren läser en artikel som fått rubriken:
”Så ska parkblundern inte kunna ske igen”.

Parkblundern? Suck, jag önskar att jag personligen (också) hade den ekonomiska ställningen att jag kunde kalla 7,6 miljoner kronor i oväntad kostnad för en blunder.
Rent av en ”förarglig blunder” – en känsla jag får – att våra ansvariga inom kommunen tycker att det kan beskrivas.

Hur som haver – det finns ett uttalande i Kurirens artikel jag blir sittandes i funderingar över. Läser att Kuriren skriver:

”Hon (Prennfors) varnade för Tennisparkens kostnader innan det stod klart att slutnotan skulle bli nästan dubbelt så hög som budget. Hon har ifrågasatt delar av investeringarna och säger att hon ”hela tiden lyft frågan om information om ekonomin”, utan att få tillfredsställande svar.

Därför tycker hon att hon oförtjänt tvingas vara med och bära hundhuvudet. Hon var inte aktiv i Vingåkerspolitiken när investeringsbeslutet togs, vilket hon låtit föra till kommunstyrelsens mötesprotokoll.”

Det gillar inte Anneli Bengtsson, kommunstyrelsens ordförande, som i en kommentar bl a säger:
– Man kan inte yrka retroaktivt avslag på något som någon annan varit med att besluta om. Det som har hänt, har ju hänt under den nuvarande kommunstyrelsen. Vi bär alla ett ansvar, säger Bengtsson.

Om just det undviker jag att ha en åsikt – men det som får mig att falla i funderingar är Bengtssons utsaga ”Vi bär alla ett ansvar”.

Där kanske jag har en annan moral (?) än andra Vingåkersbor – för jag lägger i orden att ta ansvar – när man fallerar på det här graverande sättet- att det drabbar den som ”slarvat” på något sätt.
Och försöker övertyga mig om att förstå den för mig märkliga tanken att ta ansvar då bara betyder att man lovar att inte göra om – fadäsen.
Men så verkar det vara inom politiken.

Om jag själv skulle ha varit en av de deltagande ansvariga skulle jag skämmas ögonen ur mig.
Men jag kan faktiskt inte för en enda sekund föreställa mig att någon politiskt ansvarig haft ordet – avgå – i tankarna.
Och om jag tyder vad som skrivits i Kuriren – finns där inga utpekade ansvariga för den uppkomna situationen. Det bara blev så här enligt kommunen själv.
Så behändigt då…
Och  bästa läsare – jag undrar också lite över hur många fler än jag det kan vara som har en åsikt om det här med ”att ta ansvar” och hur man gör det.
Clemens förstås…

Men så resonerar kanske bara den som varit (ekonomiskt) ansvarig för egna företag – med ansvar för både företagets överlevnad och dess personal.
De eventuella fadäser jag där åstadkom fick jag i så fall betala med egna pengar – dvs – mindre vinst för företaget – vilket drabbade min egen plånbok…

Sådant verkar inte bekymra dagens politiker – det finns alltid skattepengar (eller bidrag) att täcka deras fadäser med…

Kommentar:
Du, Bjarne
…uttrycket ”Vi bär alla ett ansvar” är en i sammanhanget relevant beskrivning.
För varje projekt finns alltid en  beställare och en utförare där den senare skall ha en plan och metod för att genomföra det som beställts. I den planen skall ingå en redovisning av hur projektet fortskrider i utförande och i förhållande till antagen prislapp.

Projektledare ansvarar för  redovisning av projektet och beställaren ansvarar för att  man också får den redovisningen. Beställaren kan och får begära förändringar i gjord beställning som sen utförs av projektledaren inom överenskommen justerad plan och nytt pris.

Om ingen av parterna, av olika anledningar, fullt ut följer reglerna för hur ett projekt bör bedrivas är givetvis nämnda uttryck relevant. Man kan då fråga sig vad kommunen menar  med ”att man ta ansvar” och hur det tar sig i uttryck.
/Åke