Dags att avsluta klimatcirkusen

Du kanske känner samma som jag – en stor trötthet över alla dessa klimathot som strilar över oss som ett surt höstregn. Nåväl rubriken är den som Lars Bern skriver över sin tänkvärda krönika som bl a handlar om det senaste ”klimatmötet”  vi kunnat ta del av i media.
Om du inte har lust att ta del av vad Lars Bern skriver vill jag i alla fall ge dig möjligheten att läsa dessa rader:

”Ingenstans adresserar man det enda fungerande sättet att minska koldioxidutsläppen på en fri världsmarknad – nämligen att få producenterna av fossila bränslen att begränsa utvinningen. Så länge den ökar kommer även utsläppen att öka.
(min fetmarkering)

Och de stora producentländerna la in sitt veto mot de grundläggande förutsättningarna för klimatmötet som lagts fram av IPCC.

Det finns ingenstans i detta FN-arbete någon förankring i den faktiskt observerbara utvecklingen, där allt tyder på fortsatt ökande utvinning och globala utsläpp i flera årtionden framöver.
I Asien fortsätter länderna att bygga sina kolkraftverk – närmare bestämt 2.400 st under de kommande 12 åren.
Kina som är den största energiförbrukaren ökar sina utsläpp med 4,7% år 2018!”

Visst kan man bli sittandes i funderingar kring detta fullkomligt självklara sätt att minska koldioxidutsläppen. Kan inte påminna mig att jag någonsin läst krav eller hört på sådant…

Jag har faktiskt efter dessa ord lite svårt att få mig att ställa mig i kören som hyllar Vingåkers kommun för att de de bytt ut sina (fossildrivna) leasade bilar till eldrivna sådana. Personligen avskyr jag sådana ”manifestationer” som orsakar visst ståhej men som i verkligheten betyder just – ingenting.
För miljön då – men antagligen en hel del för vissa personers välbefinnande – byggt på (huvudsakligen) okunniga människors beundran…

Oraklet i Delfi sa, ungefär, att Sokrates var den visaste mannen i Grekland eftersom han visste att han inte visste någonting. Jag tänker på det och frågar mig om jag själv vet något.
Med att ”veta” menar jag inte kunskap om fakta, till exempel Karl XII:s dödsår, utan om hur fakta lämpligen bör sättas ihop till begripliga tolkningar av världen.