En skolrektor…

»Han har använt sin egen erfarenhet för att förstå och försöka lösa de problem som uppstått till följd av stora invandringsströmmar, bristande integration och en långtgående segregation.
Han gör det med övertygelsen att höga krav på den enskilde är det bästa sättet att stimulera mognad och framsteg. Han gör det utan rädsla för att benämna och diskutera det svåra och med båda fötterna i den praktiska verkligheten.
Årets svensk är rektorn för Sjumilaskolans högstadium i Göteborg, Hamid Zafar«,
 lyder motiveringen.

Den som delar ut denna fina titel är tidningen Fokus, en tidning jag prenumererat på sedan dess tredje nummer vid dess start år 2005. Och den är den tidning som är den sista jag kommer att sluta läsa – då av den anledningen att jag dött.
Förmodligen av leda över ett Sverige som blivit – något jag inte klarar av längre…

Nåväl – Hamid Zafar tog över en skola där (år 2016); bara 33 procent av eleverna i nian klarade kunskapskraven. I inget ämne uppnådde samtliga elever minst betyget E. Lektioner och raster präglades av bråk och stök. Verbala kränkningar och slagsmål var vardag. Lärare som gick emellan hade blivit slagna. Elever hotade lärare. Lärare kom för sent till sina egna lektioner.

Man tilldelas inte titeln Årets Svensk – om man inte som Hamid Zafar – reder upp den röran.
Fokus berättar:
”När Skolinspektionen senast var på besök i Sjumilaskolan såg man att inför varje lektion ställer eleverna numera upp sig på led för att sedan ta läraren i hand. Man såg att det finns regler för hur man går in i och lämnar klassrummet, och att mobiltelefoner är förbjudna.
Man noterade att det finns ett system för skriftliga varningar, avstängningar och omplaceringar, och rutiner för att göra föräldrar ersättningsskyldiga om barnen förstör något.
Skolinspektionen konstaterar att lektionerna på skolan börjar i tid.
På högstadiet tre gånger i veckan inleds dagen med att eleverna sitter en halvtimma och läser. Därefter börjar ordinarie lektion.
Fyra kvällar i veckan erbjuder skolan läxhjälp mellan halv fem och sju.
Man såg att många barn går på den.”

Veckans nummer kommer i brevlådorna på fredag och jag hoppas att Vingåkers kommun bums köper in tidningar (eller åtminstone särtryck på artikeln) och delar ut till alla som i kommunen har minsta beröring med våra skolor.
Eftersom det skvallras  om att ekonomin är en aning skral – så i alla fall till Barn- och ungdomsnämnden, våra rektorer och lärare – och dem i kommunfullmäktige.

För egen del kan jag inte begripa att inte Fokus har fler-miljon-upplaga och inte som nu (bara) har 77-tusen läsare.
Det är för mig lika obegripligt som att rektorerna i Vingåker inte har gjort vad Hamid Zafar har genomfört utan har låtit elevernas kunskapsläge ha blivit allt sämre sedan 2016. Enligt vad resultatredovisningarna säger.

Och det är bara två av de många saker jag inte begriper vad det gäller Sverige och svenskarna…