Idéprogram…

Har tillbringat en stund i favoritfåtöljen i sällskap med ”Sveriges Nyhetsmagasin” det vill säga tidningen Fokus. En av (varje) veckans höjdpunkter.
Som förser mig med ny information och kunskap som gör mig klokare, vill jag tro, och då på ett sätt som förnöjer mig stort under läsningen.

En av ”biverkningarna” (för mig då) med att läsa Fokus är att det som skrivs i artiklarna och krönikorna är att jag i mina tankar och funderingar ofta hamnar i Vingåker. Om jag ska tyda det som positivt eller negativt har jag inte helt klart för mig – men ordet biverkningar har ju, i alla fall vad gäller mediciner, en negativ klang…

Ett av denna veckas tankehopp till Vingåker kom när jag läser Johan Hakelius krönika om Moderaterna och deras försök att ta fram ett nytt idéprogram.
Hakelius börjar sin krönika så här:

”Idéer har ungefär samma relation till praktisk politik som hövisk kärlek till gruppsex: det finns en koppling, men den är avlägsen och svag.
För någorlunda väluppfostrade personer finns en annan likhet. Precis på samma sätt som det är mindre genant att tala om hövisk kärlek än om gruppsex, känns det tryggare att tala om idéer än politisk praktik.”

Tjong, det tog mindre än en halv nanosekund så fanns mina tankar i Vingåker och de ansvariga för kommunens skolor. För, tänkte jag, precis så sköts verksamheten här: det är en jämrans massa möten och försök till idé- & nytänkande som aldrig hamnar i något slags praktisk verksamhet.
I alla fall inte någon sådan som leder till – nytta…

Nu kan det hända att du blir en smula upprörd när jag berättar att jag testade denna min formulering på en kvinna med mycket god insyn i Vingåkers skolor och vetskap om hur verksamheten (i praktiken) sköts där ute i verkligheten och hon svarar:
”Det finns för många kvinnor i den verksamheten – det behövs en ”riktig karl som kan sätta ner foten och säga så här vill jag ha det” – i stället för dessa möten”.

Det var som f-n, tänker jag medan jag funderar över vad jag ska (våga) ha för åsikt om det…
Fast nog kan jag hålla med om att det nog känns ”tryggare/enklare för de ansvariga att fortsätta prata om idéer än att sätta igång och se till att få något uträttat.”

Som till exempel – byta ut det tänkta kommande (tramsiga) Pridetåget – till ett som verkligen handlar om en ”utsatt grupp” – Vingåkers skolors elever.