Kategorier
Nattgöken

Innan jag släcker ner…

Varierat utbud ska locka fler till slottet
När Säfstaholms slott är färdigrenoverat och öppnar igen för allmänheten hoppas kultursamordnaren Ulrika di Martini Brakel att det ska upplevas som mer lättillgängligt för allmänheten.

I artikeltexten läser jag:
– Anledningen till att vi går ut till medborgarna är att det finns många Vingåkersbor som aldrig har besökt sitt slott, säger di Martini Brakel.
Jag själv tillhör väl inte den gruppen så där alldeles exakt men under de år jag bott i Vingåker har jag besökt slottet tre gånger om jag nu minns rätt – där en av gångerna var för att där skulle hållas en utfrågning av de lokala politikerna i något ämne jag glömt.
De andra två gångerna minns jag inte alls varför jag kom på besök…

Blir sittandes i funderingar om  jag ska erkänna för mig själv att ”jag är en ogin trist jävel med allt för höga krav på vad jag vill besöka för erbjudna upplevelser.”

Jo, så är det nog – och minns att jag tidigare skrivit på göken att kultur som är av lägre kvalitet än Rijksmuseum i Amsterdam (för att ta till en liknelse) har svårt att locka mig som besökare.

Nå, riktigt så ”illa” är det inte – i alla fall inte om det handlar om vackra engelska slott och trädgårdar…

Jag hamnar i någon slags beundran för de entusiastiska personer som nu vill att fler ska komma på besök till slottet. Jag unnar dem framgång.
Och läser i Kuriren:

Variationen i utbudet ska bidra till att fler lockas dit, hoppas Ulrika di Martini Brakel.
– Man ska kunna säga ”vi går till slottet”. Några kanske vill se utställningen, någon kanske måla i en av verkstäderna, hänga i parken eller äta lunch.

Jo, det ska tydligen bli så att där ska öppnas restaurang och café.
Vem som nu ska driva dessa.Och få dem lönsamma.
Samma som i Tennisparken?

Nå, det som fick mig att börja skriva var när jag läste att:
Den 26 mars kommer Ulrika di Martini Brakel tillsammans med upplevelsesamordnaren Elin Pettersson att stå utanför Ica i Vingåker för att lyssna till Vingåkersbornas synpunkter och idéer.

Oj – Upplevelsesamordnare, har kommunen en sådan, och dessutom en kultursamordnare – tänkte jag först  – innan jag i mina tankar hamnade i vad jag skulle våga tro att det kan komma att leda till för nyttiga svar där vid Ica som kan locka fler besökare.
Jag själv skulle inte kunna bidra med något vettigt eftersom jag finner ämnet vara lika besvärligt att svara på som ”Hur smakar mjölk?”
Vin, däremot, kan jag ge något tydligare svar om.

Tja, sa jag till mig själv, jag får väl masa i väg mig till slottet sommaren 2020 när det restaurerade slottet öppnar igen.
Man ska alltid vakna nyfiken – tänkte jag lite snabbt innan en erfaren kunskap passerade ”Det är ett säkert tecken på en tidning i svårigheter när den börjar fråga sina läsare om vad de tycker att tidningen ska skriva om”.

Ska jag kunna tänka mig bli återkommande besökare på Säfstaholms slott vill jag nog komma dit och – varje gång – bli överraskad…

Vilket jag skulle bli om där t ex erbjöds en sammankomst där Johan Hakelius berättade/kåserade om hur han ser på ”det här med att göra tidning”.
Allt medan vi åhörare smuttade på det glas vin som ingick i biljettpriset…

(NEJ – bästa upplevelsefolk – det blir inte alls ”lika bra” med chefredaktören för Kuriren och kaffe. Det är som att ändra från att en mästerkock kommer och underhållande berättar om ”det här med att ordna en Nobelmiddag” till en som förklarar så här gör jag min goda köttfärssås gjord på närproducerade ingredienser)