Mångfaldsfestival…

…har alltså ägt rum i Vingåker – kan jag läsa i Kuriren. Och hoppar i sinnesläget mellan likgiltighet och ett annat ord jag inte vill skriva… 

Hur-som- haver – läser då i artikeltexten följande rader:

”Vingåkers kommun anordnade sin första pridefestival 2016, och Robert Skoglund var initiativtagare.
– Det behövdes i Vingåker, det jag såg var att man inte pratade om några hbtq-frågor överlag. Jag kände att jag var tvungen att göra något åt det, säger Skoglund.”

 Jag kan gott erkänna att det var de sista raderna där som fick mig att (i sinnesläget) hamna i ordet jag inte vill skriva ut. Men jag har i alla fall pratat med bekanta om vad Skoglund säger. Och vi är – visar det sig – både nyfikna och frågande inför vad han säger.

Får jag lämna en kort sammanfattning – som ett slags gemensamt uttalande (kanske jag skulle skriva ställningstagande) så blir det ungefär:
”Skoglund varför i h-te skulle någon (genomsnittlig medborgare) i Vingåker bry sig om att prata om hbtq-frågor?”

Och några kände som jag ”Vi bryr oss ingenting om sådana människor de får ha sitt liv som de själva vill – MEN – av någon orsak blir vi jämrans irriterade när ”sådant folk” börjar tjata om det. Vi är totalt ointresserade av ämnet och vad vi förstår så förekommer ingen ”förföljelse” av något slag (i Vingåker) av människor med den läggningen.

Så Robert Skoglund – vad var det som gjorde att du blev så upprörd över att ingen (då) ville prata om de frågorna? Vad var det för någonting vi Vingåkersbor behövde få upplysning om? Vad var det du kände var fel – och på vilket sätt blev några (få antar jag) upprörda över att vi övriga inte var intresserade…

Jag erbjuder fritt utrymme för svar. 
Som jag då gärna ser enbart handlar om – Vingåker.

Läser också i Kuriren:
Mikael Eriksson, 24, var en av många som gick paraden.
– Pride är viktigt för att visa allas lika värde, oavsett din sexuella läggning och så vidare. Jag går också för att det är så roligt, säger han.

Jag blir faktiskt nyfiken på om de Vingåkersbor som anser sig tillhöra gruppen hbtq-personligheterna av oss andra pådyvlas åsikten att de inte är lika mycket värda som oss?
Har jag mycket svårt att föreställa mig. Nå – enstaka undantag finns alltid.

För att runda av – jag tillhör dem som inte alls bekänner mig till ”allas lika värde” men det beror inte på någons sexuella läggning utan av helt andra värderingar…