Bustidningen

Värdegrunden?

Politik & politik – jag känner att jag för stunden (hoppas jag det är) har fått nog av sådant. Fed up – som man säger på nysvenska. Och när jag någon gång hamnar i det läget drar jag mig oftast undan till ”böckernas värld”.
Jag har ofta böcker på ”väg in” – är storkund hos Adlibris och Bokus – de digitala boklådorna med sina överdådiga bokutbud.

Då nästa beställda bok inte lär ankomma förrän om en två-tre dagar tog jag mig för att fortsätta omläsningen av boken ”Dumhetsparadoxen”. Jag hade ungefär en tredjedel kvar av boken att läsa – vilket jag roat mig med under eftermiddagen.
Dumhetsparadoxen beskriver det smått ”märkliga” som kan uppstå – att ”dumhet inom t ex ett företag i vissa fall kan vara av godo”.
För företaget då…

Men det var inte det som fick mig att starta datorn utan att jag läser:
”Organisationskultur är en kompass som visar vägen, men den är också som ett fängelse som begränsar friheten”.
”Kultur vägleder och integrerar samtidigt som den förblindar och undertrycker tankeverksamheten”.

När jag läste de meningarna suckade jag smått belåtet för jag tyckte mig av de raderna förstå varför jag är näst intill noll intresserad av att bli medlem i vare sig föreningar eller organisationer.
Det begränsar tänkandet – och de har svårt för nya idéer osv.

Vilket får mig att med viss förtjusning citera boken:
”I en stark kultur tänker alla anställda likadant. Detta befriar dem från de störningsmoment som alternativa idéer utgör och medför att de känner sig trygga och tillfreds”.

Ett sådant liv passar inte mig – och jag tackar försynen att jag har insett det – och därför tackade nej till en förfrågan från ett politiskt part att gå med och få en plats i styrelsen.
Ur boken ingen:
”När vi slutar reflektera över organisationens värderingar kan organisationen förvandlas till ett psykiskt fängelse”.

Vilket kan få det trista med sig att vissa anställda – som faktiskt kommer på nya idéer – inte vill/vågar föra fram dem för att de inte vill komma att därmed anses som ”besvärliga”. Tack vare dumhetsparadoxen rullar då livet på som vanligt utan att oroa cheferna…

Jag själv har en liknande syn på det här med värdegrunden.
Alla måste tycka, uppföra sig – lika. Annars…
För mig känns det som någonstans i trakterna av ”psykiskt fängelse”.
Om du tittar längst upp på ingångssidan så ser du orden:
Nattgöken – med sin egen värdegrund.
Den skiljer sig (nog) från de flesta andras.

Vilket fick mig att minnas att jag någonstans tycker mig  ha läst att Vingåkers kommun – minsann – (också) har en egen formulerad värdegrund.
Letade fram den på kommunens hemsida.
Så här ser den ut:

Vår värdegrund fungerar som en kompass för hur vi ska utföra vårt arbete.
Den är gemensam för alla verksamheter och bidrar till att stärka Vingåkers kommun.
Värdegrunden är den naturliga utgångspunkten för de tjänster och den service som vi erbjuder medborgarna.
Värdegrunden består av följande ord:
Våga
Ansvar
Respekt
STOLT