VI?

Vissa dagar har jag lite svårare än annars att uppbåda mitt intresse för något speciellt – vaknar lite mer av plikt som det känns. Är morgonen dessutom en smula grådaskig blir det mest att jag börjar förströ mig – först med att göra det ”nödvändiga” som att bädda sängen, starta tvättmaskinen, plocka undan lite kläder som ligger där de inte ska.
Blir jag inte på ett mer livligt humör efter det så tar jag till den sista utvägen – gör en runda på internet för att se om det kan förändra läget.

Vilket händer – som idag – där jag på kkuriren.se kan ta del av rubriken:

Allvarliga brister på LSS-boende för barn i Vingåker
…där de största bristerna verkar ha varit:
”Lokalerna bryter mot lagstiftningen, brandvarnare saknas och personalen visste inte hur boendet ska utrymmas. Nu riktas Västra Sörmlands räddningstjänst skarp kritik mot Vingåkers kommun.”

Robert Skoglund är – i en separat artikel intervjuad – och jag läser:

Hur kan ett korttidsboende för barn ha så allvarliga brister?

Vi måste vara självkritiska och se över våra egna kontroller. Vi har inte hanterat det här professionellt och det måste vi även från politiskt håll göra. Det är allvarligt att vi inte skött brandskyddsutbildningen, det är a och o i en sådan här verksamhet. Kraven måste vara höga och personalen måste veta exakt vad de ska göra om något händer. (min fetmarkering)

Varje gång jag läser sådana ”Vi-uttalanden” blir jag nyfiken på vilka ”Vi” är.
Utan att jag vet – förmodligen är det någon nämnd i Vingåker som är de som Vi-betecknas av Skoglund.
Kanske socialnämnden, funderar jag, där Skoglund är ordförande.

Nix – jag är inte ute efter att ”sätta dit någon” jag kan bara ibland bli så förundrad över detta ”Vi-ande”.

Dessutom vill jag hellre föra ut att jag smått beundrar våra lokala politiker, och inte minst dem i våra nämnder, våra kommunala tjänstemän osv – som orkar leva med ”alla dessa jävla förordningar och regler” att hålla reda på.

En av de många saker som gör att jag aldrig skulle få för mig att bli politiskt engagerad.

Och tänker så förnöjsamt på att det är bowling idag – med – vad jag vet – bara två tvingande regler:  
– Sikta på käglorna.
– Kasta inte klotet på någon medspelare
Tänk – inte minsta krav på att bära hjälm för att det senare faktiskt skulle kunna hända

PS – vill du läsa något annat – och betydligt mer intressant – så kan jag rekommendera vad Patrik Engellau skriver idag.