Första valmanifestet

Se där, sa jag till mig själv i går, när jag ur brevlådan kunde plocka upp det första valmanifestet – ett prydligt A5-blad från VTL Vingåkerspartiet.
Jag antar att även du fått ett exemplar i din brevlåda.
Jag är nog en aning överraskad över att det kommer just nu – inför ”allas” semester och då väljarna förmodligen har annat att tänka på än lokalpolitik.
Nå – det finns ju tid för VTL att återkomma i brevlådorna…

För egen del tycker jag innehållet håller en sympatiskt trevlig ton – utan överdådigt eget skryt.
Å andra sidan så finns där heller inte så mycket klargörande information om vad VTL ”vill” mer än att de påstår att partiets främsta huvudområden är:
– barn och ungdomar
– kommunutveckling
– trygghet, säkerhet, hälsa och hållbarhet

…vilket förstås kan betyda lite av ”vad som helst”.
Men kanske finns där snart mer att få veta om vad som finns bakom de ”huvudområdena” – genom att titta in på VTLs hem- och Facebook-sidor.
I skrivande stund finns där ingenting som berättar mer utförligt om den saken.

Och minns plötsligt vad jag läste i morgonens Fokus i en artikel som handlar om Angela Merkel:
”Det är också omöjligt att förbigå legenden Franz Josef Strauss, död sedan 1988, ändå i hög grad närvarande.
Strauss var CDU-ordförande från 1961 fram till sin bortgång.
Under hans era förvandlades Bayern från ett efterblivet jordbrukarland till vad det är i dag: Europas kanske mest välmående region” (min kursivering)

När jag läser sådant tar det en eller två nanosekunder innan jag tänker:
”Tänk om där fanns en sådan person i Vingåker som kunde förvandla ett (?) Vingåker till (åtminstone) Sörmlands mest välmående region”.

Jo, att dagdrömma är en av mina favoritsysselsättningar…

Just inget särskilt

Det är med en skön känsla av välbehag jag skriver rubriken – för det finns dagar som jag smått älskar – det vill säga sådana som just bara passerar förbi utan att någonting speciellt har hänt.
Som att jag mest strosar omkring utan något ha något speciellt mål – och så får jag plötsligt för mig att ”nu är det dags att snygga den fula gräsmattan” och vips har jag och gräsklipparen gjort det.
Efter det en skön dusch och en stunds avslappning på verandan med en kopp kaffe, med en av Madams nybakade kanelbullar ur de lockande påsen hon förärat mig. Mums…

Mitt i den sköna stunden ringer M och undrar ”hur går det med panelbytet på baksidan av huset?” – medveten om att där finns 16 stycken grundmålade ”plankor” som borde spikas upp på plats.
Mitt liv består huvudsakligen av tillfälligheter – som att jag en halvtimme senare just håller på att spika upp den nya panelen med välbehövlig hjälp från ”kvinnan i mitt liv”…
Hon – som kan allt om hur man sköter ett hus – vilken en sådan som jag – med tummen inte bara mitt i handen utan mer på en plats där solen aldrig skiner – och behöver som bister övningsledare i konsten att hantera en hammare…

Du – snyggt om f-n blev det!

Så snitsade vi till en enkel, men god, måltid varefter M så småningom promenerade hem till sin trivsamma lägenhet på Apoteksgatan.
Vilket gjorde att jag kunde spendera några timmar vid datorn för att ”uppdatera mina kunskaper” innan jag plötsligt fick för mig att vattna trädgårdens blommor och pelargonerna i blomlådorna utanför fönstren och dra fram vattenslangen med spridaren för att se om det möjligen kan få det svårt brända gräset att återhämta sig.

Den som har en lever får se – säger jag som nu om den ljumma kvällen sitter på verandan och gör just ingenting annat än – njuter.
I sällskap av ett glas…

Sådana dagar känns Vingåker som ett litet paradis…

Vilket kanske fler har förstått – för i förmiddags blev jag uppringd av en mäklare i Katrineholm som undrade om jag kunde tänka mig sälja mitt hus ”Vi har många intresserade av hus i ditt område, sa hon

Låter fint, sa jag, och lade till ”men nästa gång jag flyttar lär det väl bli till något äldreboende i Vingåker”.

Om valet och skolan

Föredömligt, är ordet jag först tänker på, när jag ser att Vingåkersbladet har upplåtit mittuppslaget i tidningen för att redovisa svaren på de frågor de ställt till våra lokala politiska partier. Med ordet föredömligt menar jag i första hand att tidningen genomfört den här undersökningen men kanske också lite för att partierna har svarat.
En sak framträder tydligt – alla partier framhåller att skolan är den viktigaste frågan för dem alla.
Det tycker jag mig ha hört under hela den här valperioden utan att jag tagit del av så många positiva framgångar av denna deras omsorg – utan snarare då tvärtom.

Jag har svårt att föreställa mig att de lika helhjärtat skulle ha svarat mig om jag försökt genomföra en liknande enkät.
Tidningar i pappersformat har där en tydlig starkare fördel. Speciellt om man som Vingåkersbladet hamnar i alla brevlådor inom kommunen.

Nåväl – skolan – den så plågade kan mycket väl nå betydande framgångar under de kommande fyra åren.
En som i alla fall tror det är Malin Alsing Brånn, kanslichef bou – som i en mejlväxling med mig svarar:

Godmorgon Bjarne!
Vilket engagemang du har för skolorna i Bingåker, det glädjer mig.

Jag föreslår att du kommer till oss på barn-och utbildningsförvaltningen, så kan vi berätta mer om hur vi jobbar. Vilka satsningar som vi genomför. Vilka satsningar som vi genomfört hittills och vilken effekt dem haft på eleverna. Nu är det mitt i semestertider och jag kan inte garantera att vi kan träffa dig innan semestern. Men om du är intresserad, så överlägger jag med min chef om dag och tid (som också säkert kan vara med på mötet).

Det kommer inte att ta 10 år innan resultaten vänds för åk 7-9, jag är övertygad om att vi kommer att lyckas innan det. Vi har duktiga pedagoger och rektorer som vi tror starkt på, och framförallt så har vi elever som vill framåt och vill lyckas. Detta i kombination med väl genomtänkta satsningar för ökad måluppfyllelse.

Har du kollat in årskurs 6 resultat? Eleverna har mycket goda Betygsresultat.
Återkom om du önskar att träff med mig och barn-och utbildningschefen!
Mvh
Malin Alsing Brånn
Kanslichef, bou

Vilket fick mig att svara följande – där jag började med att redovisa de tidningar jag varit chefredaktör för:

”Att jag tar upp det är för att lite förklara att jag i positionen som chefredaktör för den typen av branschtidningar har haft mycket att avhandla med ”tjänstemän i hög befattning” – som de i länstrafiken i Södermanland – men även på nivån ”VD för Volvo Bussar” och trafikpolitiker från riksdagsnivå och på kommunnivå.

Av detta lärde jag mig att ska det bli någon ”bra, förnuftig, underhållande, informativ” artikel av mötet är det ingen bra grund att träffas på ”kontoret” där en sitter bakom skrivbordet och jag på en obekväm besöksstol”

Alltså såg jag till att våra möten (ofta personporträtt)  hamnade hemma hos mig – bodde i Stockholm då – eller på någon neutral plats som erbjöd avspänd komfort.

Jag är synnerligen ointresserad av att mötas på ”förvaltningen” och få höra hur ni jobbar.
Jag anar att jag har en del vetskap om det. Lärare tar kontakt med mig.
Jag är inte så intresserad av att få möta ”tjänstemannen” Malin utan ser hellre att jag får möta personen Malin hemma i mitt hus på Marknadsvägen.

Jag har märkt vid mina kontakter med kommunens tjänstemän att de ser mig som en (sämre) typ av journalist av det slag de möter från Kuriren.
Helt ovana vid hur jag som bloggare agerar.
Kuriren, säger tidningen själv, tillhandahåller läsarna nyheter.

Nattgöken vill erbjuda – informativ och tänkvärd underhållning i personlig stil.

Vilket du kanske – normalt inte tar del av?

Så vad jag ser framför mig är ett lugnt och stilla samtal kring bl a frågorna:
– ”vad anser ni är den huvudsakliga orsaken till den ständiga och mindre smickrande skolrankingen kommunen får och vilka planer har ni att förbättra den?”
”Vilka slutsatser har ni dragit av det och finns det några planer att ge det katederstyrda lärandet större utrymme?”

Och där jag vill att ordet ni där byts ut mot Du.
(jag ville inte möta tjänstemannen Malin utan – personen Malin)

För att förtydliga – jag är inte ute efter att ”sätta dit någon” utan vill, som sagt, ge mina besökare/läsare: Informativ (upplysande-vägledande-instruktiv-lärorik-klargörande-åskådlig) och tänkvärd underhållning i personlig stil.

Gärna före det kommande valet…
Hälsar
Bjarne

Iskallt – mitt i sommaren – för svaret blev:

Hej igen!
Erbjudandet om att komma till Förvaltningen kvarstår, så om du ångrar dig så kan du kontakta oss igen.

Angående utvärdering av elevaktivt lärande så håller rektorerna på att utvärderar undervisningssätt och arbetssätt för det gångna läsåret. Den utvärderingen ska vara klar i sept och då kan du få ta del av utvärderingen. Likaså utvärdering kring det digitala lärandet. Vi jobbar  ständigt med utveckling av undervisningen inkl den digitala undervisningen.

Angående ”katederundervisning” så har vi självklart strukturerade och lärarledda lektioner.  Det är läraren som leder lektionerna och ska erbjuda eleverna en varierad och utvecklande undervisning. Jag har aldrig påstått att vi inte har det – det ena utesluter inte det andra – elevaktivt lärande utesluter inte ”katederundervisning”.

Jag önskar nattgöken en trevlig sommar! Om du har frågor de närmsta veckorna kan du maila bou@vingaker.se.
Mvh
Malin Alsing Brånn
Kanslichef, bou

Ja ja, man får inte alltid som man vill – men trevlig sommar önskar jag även er på bou…

Ännu mer hjärtligt önskar jag en trevlig sommar till den flitige bloggaren Ulla Sandberg – som läses av många – hennes blogg redovisar i skrivande stund att bloggen har haft 365,362 besök – nattgöken sladdar långt efter med sina just över 76-tusen besök.

I dag skriver Ulla Sandberg en underhållande text som hon givit rubriken:
Stora minglarveckan. Det handlar förstås om Almedalen

Onsdagsblandning…

Ibland förstår jag inte – som när jag på Dagens Industris nätutgåva ser rubriken ”Tre aktier du ska sälja omgående”. I ingressen till den låsta artikeln kan jag i alla fall läsa:
Investtech
har identifierat tre svaga kort på börsen – som du bör sälja direkt.

Jag blir där sittandes i funderingar kring min fråga till mig själv ”Vem ska då köpa dessa svaga kort till aktier?”
Några korkade aktienoviser med för mycket pengar?
Nå – det kanske går att få veta i artikeln.
Men hur som helst:

Korkade var ordet – vilket det även det är i en rubrik på DGS som säger ”Hur kan ni vara så korkade?” och där Jan-Olof Sandgrens text börjar så här:

Fick denna fråga på en uteservering när jag fikade med en kille från andra sidan jordklotet, som under drygt ett år i Sverige snappat upp åtskilliga rykten och rövarhistorier – mest från folk han mött under SFI-utbildningar, på arbetsförmedlingen och i sociala sammanhang.
Och det hade lett honom fram till följande slutsats: Sverige delar ut hur mycket pengar som helst, till vem som helst och av vilken anledning som helst.

Och där du också kan läsa:
Det är nämligen en ganska spridd uppfattning att svenskar är lite korkade. Jag har stött på den åsikten otaliga gånger, i den förort där jag bor, bland högstadieelever med invandrarbakgrund och även bland kloka människor med rötter i andra kulturer. Väldigt många verkar tycka det – ofta utan elakhet eller onda avsikter, snarare med ett stänk av medlidande.

Sug på den du – bästa Vingåkersbo…

Och om du har tid över för att ta till dig lite mer ”visdom” så läs gärna vad Patrik Engellau skriver under rubriken – Rasism. Ett smakprov här:

Det sägs ofta – utom bland en del ofta statsfinansierade aktivister som gjort ett levebröd av att skälla svenskarna för rasister; se Mohamed Omars berättelse om detta här  – att svenskarna är det kanske minst rasistiska folket i världen.

Det stämmer med mina erfarenheter. Svenskarna är inte rasistiska i den normala bemärkelsen att vi skulle tycka illa om eller förakta eller malträtera folk av annan etnisk tillhörighet.
Däremot har vi svenskar av tradition varit behäftade med en föreställning som inte alls varit rasistisk i sina avsikter men väl blivit det i sina konsekvenser. Det är föreställningen att alla människor innerst inne är svenskar och att det bara är utanverket – färgen, hårkrullet, tygerna och kryddorna – som skapar olikheter.

Vi har utgått från att folk från alla andra kulturer egentligen lika ambitiösa, lika flitiga, lika ansvarskännande, lika tystlåtna och konflikträdda, lika gråsossiga, lika plikttrogna och lika ömsesidigt jantelagsfixerade och avundsjuka och lika barnkära som vilken smålänning som helst (för femtio år sedan kanske jag bör tillägga för att poängen ska gå fram).

Funderar lite över om inte ordet korkade även passar in också där?
Kan inte bestämma mig och fortsätter därför med:

Hej Bjarne,
Vingåker förnekar sig inte!

Under många år har Aktuell Hållbarhet samlat och summerat data och parametrar som mäter aktivitet och ambition på miljöområdet.Varje år byts parametrarna ut och frågeställningarna skärps vilket gör det svårare att få poäng. Det år inte bara att luta  sig tillbaka och vara nöjd. Miljö-och hållbarhetsarbetet kräver ständiga förbättringar,nya strategier, investeringar och skärpningar av ambitioner.

Rankingen vill lyfta fram föredömena och även visa vägen för de som förutom vård, skola och omsorg också har tid och pengar över att sats på miljön. En nyckel till framgång är ett bra samarbete mellan politiker och tjänstepersoner.

Så här gjordes rankingen för 2018

Helsingborg blev Sveriges miljöbästa kommun 2018 för andra året i rad med sin tydliga vision om att bygga en modern stad med ett förnyat klimatväxlingprogram.

Var hamnade Vingåker då som sedan 2009 hamnat på dessa platser?
På raden över ser du de tidigare placeringarna.
På bilden under den senaste placeringen.

Aktuell Hållbarhet har skickat ut en enkät till alla kommuner med 23 frågor. Svarsalternativen varierar och frågorna ger olika poäng.
På den här länken
 kan man läsa frågorna och se vilka svar som Vingåker lämnat.
Det är med förvåning man tar del av den mindre smickrande placeringen då ju kommunen gärna framhåller sina ambitioner som en framåtlutande miljökommun.
Placeringen i länet blev 9 (sist) och i kommungrupp 50 (av 52)
För den intresserade som vill se andra kommuner i Sverige resp länet med 
poäng och placering kan det göras här.
Åke

Hm – 277 av 290. Vad gör (betyder) då MP i Vingåker – frågar jag mig.

Sommarlov…

Ett fint ord som jag – trots att det är många år sedan jag hade ett – minns med stor glädje. Jag antar att dagens elever i Vingåker känner samma frihetsglädje.

Nåväl – hur är det med lärarna då med, lärarna, rektorerna och de ansvariga för kommunens skolverksamhet? Känner de att de går till sommarvilan med den sköna känslan av att – igen – avslutat ett framgångsrikt skolår?

Funderar jag när jag från kommunens kanslichef i dag får ett svar på mina tre tidigare översända frågor. Där de sista löd så här:

I min, som det känns, oförtröttliga lust att försöka påverka hur skolorna i Vingåker kan förbättras – får ni här en länk till en text som innehåller – sannolikt för er – kontroversiella åsikter.
Bästa bou – vad anser ni om Engellaus text?
Undrar
Bjarne Wilmarsgård
(nattgöken.se)

https://detgodasamhallet.com/2018/06/20/ett-politiskt-reformpaket/#more-12523

Hej Bjarne!
Tack för dina synpunkter!
Svar på dina tre mail om att efterlikna en engelsk skola med en bootcamp/startläger innan skolstart, svar på elevaktivt lärande samt Engellaus text.
I Vingåkers kommuns skolor jobbar skolornas rektorer samt all personal tillsammans med barnen regelbundet med värdegrundsarbete dvs jobbar för en trivsam och trygg miljö. Kränkningar accepteras inte men om det uppstår hanterar personalen situationen omgående och vidtar åtgärder. En anmälan görs till huvudman som följer upp och avgör om ärendet är avslutat.
Vi har därför andra sätt att jobba med värdegrund och förhållningssätt än just en bootcamp.

Tack för läsningen om det elevaktiva lärandet. Vi kommer att lyfta detta i våran gemensamma ledningsgrupp, för att se om vi kan ta in detta  undervisningssätt ännu mer i våra verksamheter. Idag jobbar vi så mycket vi kan med elevaktivt lärande genom bland annat tematisk undervisning för att eleverna ska få många olika perspektiv på ämnet.  Ämneslärarna planerar tillsammans hur de ska arbeta inom temat i de olika ämnena. Eleverna upplever ett tydligt sammanhang och koppling mellan alla ämnen.

Vi jobbar också med digitalt lärande där eleverna inhämtar fakta själva och eleven övar då upp sin förmåga att ta till sig informationen och bearbeta den. Eleverna jobbar då källkritiskt med informationen.

Generellt i undervisningen: För att få i gång elevernas reflektioner under lektioner så lyssnar, läraren, fångar upp, utmanar eleverna i sina reflektioner för att eleverna ska bli aktiva i sitt lärande.

Angående Engellaus text så handlar det om ett politiskt reformpaket och som tjänsteman på Barn- och utbildningsförvaltningen så tar jag inte ställning till olika politiska reformpaket.
Med vänlig hälsning
Malin Alsing Brånn
Kanslichef

Jaha, tänker jag lite uppgivet när jag läser svaret. Och anar att den ovanstående beskrivningen av hur de ansvariga ser på skolans arbete är just det som gör att våra skolor ligger i botten när landets 290 kommuner rankas.
Och medan jag funderar vidare på vad jag kan tänkas vilja svara läser jag en kommentar till den text som Patrik Engellau skrivit:

Ett förslag till lösning:
1. Tag bort skollagens formuleringar om värdegrund. Sätt istället dit formuleringar om karaktär och fostran.
Kunskapssträvan, flit och gott uppförande är tre värden som tydligt skall återfinnas i skollagen.
2. Skriv de nya kursplanerna så att de tydligt anger kraven på kunskaper och färdigheter på varje nivå, i respektive ämne. Studera hur framgångsländer som Finland och Tyskland har formulerat sina krav för olika årsgrupper. Tillsätt sedan kunniga personer (med samma fokus som Finland/Tyskland) för att skriva de nya kraven.
3. Formuleringen i skollagen om att eleverna ska vara med och bestämma innehållet i undervisningen avlägsnas omedelbart. Lärarna skall bära kunskapen (för eleverna kan inte veta vad de inte vet, men behöver lära sig).
4. Rektors ställning skall vara Verkställande Ledare. Rektorer skall aktivt agera mot dem som ‘förstör’ för andra i skolan.
5. Ändra skollagen så att elever med grovt kriminellt beteende i skolan kan avstängas permanent. (inte som nu högst två veckor under ett läsår).
6. Öka lärarbunden undervisningstid i grundskolan. Ta bort onödiga ‘värdegrundsfostrande’ ämnen.
7. Ge betyg från första klass. Resultat skall mätas, så att man tidigt säkrar att eleverna inhämtat de kunskaper och färdigheter de ska ha, enligt tydliga kursplaner.
8. Lägg ner de DDR-inspirerade lärarutbildningarna och utveckla nya vägar in i läraryrket, inklusive att välkomna utländska lärare från Finland och Tyskland
9. Röj upp i skolmyndigheterna (ut med MarxistLeninisterna). De nya ansvariga skall sätta de kunskapsmässiga resultaten i centrum för skolans arbete.

Så suckar jag ännu en gång, ännu djupare, när jag inser att någon framtida förbättring vad gäller ”niornas avgångsbetyg” inte lär komma de kommande 10 åren.
DET – bygger jag på ett ord i svaret – värdegrunden – som är just det som ställer till eländet i våra skolor. Plus feminismen…
Och – om jag vore rektor i någon av kommunens skolor skulle jag samla lärarna och säga ”Nu skiter vi i vad skollagen säger och gör som vi tycker är bäst”.

Som bygger på några av de ovanstående nio punkterna.

PS Sände svaret till Patrik Engellau och bad om en kommentar – där svaret blev:
Jag vet inte vad hon menar annat än att hon som tjänsteman inte kan göra revolution vilket är alldeles korrekt tänkt.
Patrik

Kommentar:

Det finns en poäng i att det är rikspolitikerna som sätter de allmänna spelreglerna för skolan. Inom de reglerna borde ju sen Vingåker, i likhet med många andra kommuner, kunna göra mer för att få bättre ranking.
En alternativ fråga till bou kunde ha varit ”vad anser ni är den huvudsakliga orsaken till den ständiga och mindre smickrande skolrankingen kommunen får och vilka planer har ni att förbättra den?”

Turligt nog tycker jag att hon i sitt svar till dig redovisar anledningen till den dåliga rankingen.
De jobbar med elevaktivt lärande genom tematisk undervisning och digitalt lärande där eleverna själva inhämtar fakta och värderar informationen. Så arbetar man när man lämnat ifrån sig den traditionella katederstyrda inlärningen och överlämnar ansvaret till eleverna.
När gör man det? Jo om man har för få och/eller inkompetenta lärare. Lärarna coachar eleverna i stället för att själva meddela kunskap. Det finns inget motsatsförhållande till att inhämta faktakunskaper och att via elevaktigt lärande nyfiket ifrågasätta och resonera.

Men auktoriteter som Inger Enkvist (Skolan 7/6, 9/6) och Martin Ingvar, Ingrid Wållgren (Mina kommentarer 19/6 Attan vad det blåser) menar att lärarna måste vara kunskapsförmedlande auktoriteter och Martin säger att det är direkt destruktivt att eleverna får ansvar för inlärningen då deras hjärnor kräver en tydlig struktur och studiero.

Så ett svar på hennes mail skulle kunna innehålla  passusar om att det är inte helt fel att eleverna tränas i digitalt lärande och att själva gruppvis träna nyfiket ifrågasättande och resonerande. enligt namnkunnig expertis (ovan nämnda) är det dock tveksamt om den traditionella katederstyrda (eller något bättre ord) undervisningen i någon större utsträckning skulle prioriteras ner av mer elevstryd inlärning.

Avslutningen skulle så kunna vara något i stil med. Av den i flera år mindre smickrande rankingen att döma kan man undra hur pass effektiv den elevaktiva resp. digitala lärandet du nämner har varit?
Vilka slutsatser har ni dragit av det och finns det några planer att ge det katederstyrda lärandet större utrymme?

/Åke

En aning orolig

Jag har alltid berömt mig själv för att inte vara en orolig person – men med stigande ålder märker jag att det blir allt sämre med den saken.
Konstaterar jag inte minst när jag läser den här artikeln hos ledarsidorna.se.

Klickar du dig in där så kan du bl a läsa:

Kommunernas äldreboenden utvecklas mot terminalvård. Var femte som flyttar in dör inom en månad. Mellan 2000 och 2014 försvann 30.000 platser (33 procent på kommunernas äldreboenden,  så kallat särskilt boende, SÄBO. Även kommunernas hemtjänst har dragits ned. Vårdtiderna för de äldsta, svårt sjuka och handikappade, som till slut fått en plats på SÄBO har blivit allt kortare. De äldre som beviljas SÄBO kommer in allt senare, och i allt sämre skick.

Sverige har numera även det lägsta antalet sjukhusplatser inom EU, 2,7 platser per 1000 invånare, jämfört med EU-genomsnittet (5,2). Det innebär ett ökat tryck på kommunernas äldreomsorg. Antalet kommuner som rapporterar brist på vårdplatser har ökat från 77 till 125. På bara 3 år.

Så känner jag hur en irritation stiger inom mig och väser till mig själv:
”Varför är det inget av våra lokala partier som tar upp det här problemet?”
Visar, för en gångs skull, lite intresse för en viktig sak.
För jag kan inte föreställa mig att inte Vingåker också befinner sig i – eller i alla fall snart är där – i en allt mer besvärande situation vad gäller äldreboendet.

I Vingåker finns över tvåtusen pensionärer (jag också) och undrar över om de tar del av sådana här upplysande artiklar. Det tror jag inte, och luftar gärna min fördom, att de läser väl bara Kuriren och kollar på ofarliga underhållningsprogram på tv. Och datorer begriper de väl sig inte så mycket på. Om de ens har någon.
Av sådant blir man inte särskilt väl informerad av – i för dem viktiga frågor.
Och så röstar de som de alltid har gjort. Suck!

SÅ – bästa Vingåkers kommun och politiska partier – varför berättar ni inte om fakta i ämnet och så förklarar ”Så är det inte alls i Vingåker” – om det nu är det sanna läget – varför inte i lugnande artiklar i vår kommuntidning och på partiernas hem- och Facebook-sidor.
Och – om där finns anledning för oss kommuninvånare att oroa oss – berätta då om det och berätta även om hur ni tänker lösa frågan.

Och en snabb tanke passerar kring påståendet: Var femte som flyttar in dör inom en månad – Lika bra är väl det – för en sådan som jag.
För jag har svårt att föreställa mig att äldrevården i Vingåker tillåter att jag, som jag mest lever mitt liv nu för tiden, ”Vid halvtiotiden om kvällen kan göra mig en god kvällssmörgås och hälla upp ett (första) glas vin från det egna vinskåpet som sällskap och därefter, i timmar, kan sitta i favoritfåtöljen för att stilla fundera över dagen som gått”.
Eller att jag då har möjlighet att få ha en egen dator för att få möjlighet till lite intellektuell stimulans…

En vanlig söndag

Inte för att jag vet hur dina söndagar ser ut men mina vill jag nog beskriva som  vanliga – vilket då inbegriper att jag alltid tittar in på Facebook en stund för att se om där finns några uppdaterade viktiga händelser inom min släkt som jag borde känna till. Skaran barnbarn har en förmåga att växa utan att jag riktigt haft koll på läget innan…
Då har jag nog bättre koll på det politiska läget i Vingåker – skriver jag i visst övermod – för jag vet inte om jag har underlag för att skriva så.
OK, lite i alla fall, tänker jag när jag ser att VTL har uppdaterat sin FB-sida med denna bild:

Nu menar jag verkligen inte att de inom VTL vare sig är högfärdiga eller experter – men för egen del finner jag den frågan – Varför då? – är högst relevant.
Och ber att få citera mig själv från förra inlägget:
Tänk, säger jag till mig själv, om jag i det kommande lokala valarbetet kunde få ge något parti kommentaren att där ser jag – en fantastisk uppdatering av de sedvanliga valfläsket – genom att.

Och väntar med viss otålighet på att få se vad VTL förmår i den saken…

Och så gör jag den humördämpande dumheten att titta in hos våra lokala partiers hem- och FB-sidor.
Med ett litet plusundantag för VTL – fullkomligt urusla sidor – där man frossar i ämnen som handlar om rikspolitiken men ingenting som handlar om deras politik i Vingåker.
Bästa – S, M, KD, SD, C, V och L  – varför då?

Oj i natten

Efter en heldag där Madame och jag ägnade hela dagen till att städa huset och snygga till min trädgård satte jag mig, smått öm i hela kroppen i favoritfåtöljen och njöt av den allt senare kvällen.
Ett glas vitt höll mig sällskap och förgyllde stunden – där jag så småningom kom på att jag knappast hunnit med att sitta vid datorn just någonting.
Tittade lite så där lite lagom ointresserad in på Facebook för att se om min vänner där hade lagt ut några intressanta rader.
De hade de inte – MEN – framför mig dök i stället upp en tabell som fick mig att få fram ett kraftfullt men ljudlöst – OJ.

YOUGOV JUNIMÄTNING 2018

SD – 28,5 %
S – 22,0 %
M – 17,3 %
V – 9,3 %
C – 7,1%
L – 4,3 %
MP – 3,8 %
ANDRA 3,4 %
KD – 3,1 %
Fi – 1,4 %

Det är tidningen Metro som i samarbete med Yougov som genomfört undersökningen. Hur Metro kommenterar siffrorna kan du läsa här.

Först blir jag lite omtumlad – som snart övergår till kraftig nyfikenhet.
OK du kommer aldrig att få se de här siffrorna i Kuriren men du kan vara säker på att de på tidningens redaktion vet om undersökningen.
Jag blir sittande i funderingarna ”Undrar hur Kuriren ser på det här?”
För det är väl ingen hemlighet att Kuriren starkt ogillar allt vad SD heter och jag kan inom  mig se hur redaktionen vrider sig av olust.
Kuriren är ju långt ifrån ensamma om att ogilla SD, och det är ju helt tillåtet, men jag småmyser lite över tanken att få ta del av hur Kuriren och övriga SD-hatare kommer att hantera ett valresultat om SD får siffror av det här slaget.

Jo, jag är nog en gemen människa. Jodå, men mitt intresse består faktiskt mest av att jag nu länge följt politikerspelet där ”sju hoppar på en” – de sju med stark support av PK-media.
Och de sju, och deras medlöpare inom media gav sig aldrig, utan fortsatte med sin grova smutskastning av SD – långt över vad jag anser vara anständigt. Tjatade ständigt om sitt ”Allas lika värde” – utom för dem som sympatiserar med SD då.

Min känsla av Fair play fick mig att känna sympati för SD.

Vem vet – den kanske finns kvar enda till den 9 september…

Nytänkande om skolan…

…var orden som passerade när jag läste vad Patrik Engellau skriver i sin blogg denna dag.

OK, man kan bli jämrans trött av att ständigt ta del av artiklar som beskriver situationen i dagens svenska skolor.
MEN – i alla fall jag – blir inte minsta negativ i mitt tänkande – när jag läser alla dessa (god) förslag som publiceras på många håll.
Som när Engellau bl a skriver:

Det här är ett fundamentalt problem som inte kan lösas med mer av samma slags åtgärder, typ reviderade läroplaner. Problemet kan över huvud taget inte lösas med hjälp av diktat från myndigheter och departement. Det finns nog bara en lösning och det är att lärarna rycker upp sig och genom heroiska ansträngningar räddar skolan. Hur ska det då gå till? Jag tror att utbildningsministern ska göra tre saker och sedan kan han lugnt rulla tummarna under resten av sin mandatperiod.

För det första ska han ta bort all uppifrånstyrning av skolan. Lärarkåren får, tillsammans med rektor, göra som de vill. De ska inte kunna skylla på dumma regler om saker och ting inte fungerar. Skolan får som idag ersättning per inskriven elev, så kallad skolpeng.

För det andra ska staten inrätta ett system för kunskapsprövning som är lika för alla elever och som till skillnad från dagens betygssystem inte kan manipuleras av den enskilda skolan. Jag vet inte om proven ska göras efter varje årskurs eller om det räcker med slutprov i grundskolan och gymnasiet. (Moderaterna har faktiskt föreslagit något slags återinförande av en gammaldags studentexamen vilket är ett steg åt rätt håll. Äras den som äras bör.)

För det tredje ska staten på en skolsajt i tydliga tabeller offentliggöra resultatet av kunskapsproven per skola. På det viset blir alla skolor öppet utvärderade så att elever och föräldrar får korrekt information om vad varje enskild skola duger till när de ska utnyttja sin rätt att välja läroanstalt.

Du, om du är intresserad av skolorna i Vingåker – läs hela artikeln och dessutom gärna kommentarerna under texten. Två reaktioner kan jag se framför mig:
1 – du bryter ihop inför en känsla av ”omöjligt att införa i vår kommun”
2 – Du gör som jag – börjar ställa krav på de ansvariga genom att t ex sända dem – bou@vingaker.se – t ex en länkning till Engellaus text och ställa frågor – som – när blir det så här i våra skolor?

Attan vad det blåser

11.00 – Jo, attan vad det blåser ute, märker jag när jag tittar ut genom fönstret i rummet där jag har mina datorer. Och tänker då för mig själv ”det borde det väl göra inne på barn- och ungdomsförvaltningen också” då dess verksamhet inom skolområdet är satt under kritik.

Det kan nog vara så att jag – utan att ha fått diagnos från någon auktoritet – har drabbats av någon mental bokstavskombination vars beskrivning innehåller ordet ”storhetsvansinne” för jag får ibland för mig att jag vill försöka påverka.
Vad som händer i kommunen.

Jag i min tur är – tror jag – kraftigt påverkad av dels av att samtliga våra lokala politiska partier så ofta och då så självförhärligande tjatar om att de – samtliga – just inte tänker på annat än den mindre goda verksamheten inom kommunens skolor. Och alla vill de satsa – dock oklart vad…
Som du snart kommer att märka mer av i kommande närodlat valfläsk…

Ännu mer blir jag sannolikt påverkad av vad – som jag anser – begåvade människor skriver på nätet om den svenska skolan – och hur fel den sköts.

Vilket är den direkta orsaken till dessa mina rader.
Och länkar så till vad professor em Torsten Sandström skriver under rubriken:
Pedagogiskt hasardspel om ungdomars framtid

Om du klickar dig in till Sandströms tex så kan du bl a läsa:

”Varför har detta inlärningsfientliga system inplanterats i den svenska skolan? Det hjälper inte att svara att syftet med kritisk analys av ett delvis självvalt material är gott. Ideal är en sak. Verkligheten måste ändå vara styrande. Och här ger PISA negativa besked. Vem eller vilka är ansvariga för detta stolliga program med så allvarliga konsekvenser för elevernas inlärning av kunskaper och deras framtid i arbetslivet?

Ytterst ansvariga är förstås politikerna, som fastställt de planinstrument som gäller för skolan. Men de är normalt inga experter på hur kunskaper bäst inhämtas. Därför lyssnar de, som sagt, på forskningen.

Och nu kommer politik och åsikter in i bilden. Politikerna lyssnar på de forskare som lovar lösningar som bäst passar in i rådande politiska ideal. Så växer drömmar fram. Elev och lärare ska ges frihet i skolsalen.
Och kritiska studier låter så skönt. Vem vill inte att det egna barnet ska lära sig analysera jobbiga problem. Och om en professor säger att resultatet i slutändan blir ökade kunskaper måste man väl satsa på denna pedagogs visdom.
Låt vara att man tycker att idéerna verkar luftiga. Pedagogik väljs alltså inte efter det sunda förnuftet, utan efter en politisk drömplan om hur barn ska bibringas kunnande. Och så leder läroplanerna skolbarnen ut på ett gungfly.
Vem kan vänta sig att ungdomarna ska få en positiv bild av sina studier?”

”Om du tror att du är för liten för att kunna påverka har du aldrig gått till sängs med en mygga i sovrummen”

 

OK – bou kan ha annat att jobba med än att svara en näsvis lokal bloggare med näsan i vädret – men jag hade uppskattat ett första svar som ”vi återkommer i frågan”.

Antagligen – tänker jag mig – att de anser att jag inte har med saken att göra och inte kommer att svara. I en förhoppning att det hela ska rinna ut i sanden…
En annan fundering kan ju vara att det inte vet vad de ska svara…