Beredskapsplan?

Hej Bjarne
Blev lite intresserad när jag i dagens DN såg uppgiften om att Ljusdals Kommun till 95% består av skog. En hel del har ju nu brunnit upp och man har i efterhand konstaterat att faran för skogsbränder inte togs med i beredskapsplanen för olika
kriser. Måste väl ändå kunna rubriceras som tjänstefel och beaktas av väljarna i höstens val.

Inte helt oväntat kom jag att tänka på Vingåker och undrade om information fanns att hämta om eventuell beredskapsplan för kriser i kommunen. Den första sökningen resulterade i en sida om Kristeam och krishantering där det påpekas att alla kommuner enligt lag ska ha en  beredskap för att hantera händelser längs hela hotskalan.

Texten avslutas med att ”vi arbetar hela tiden med att förbereda oss för det värsta, och planera för hur dessa risker kan hanteras på bästa sätt. Det finns även en krislednIngsplan där det framgår hur kommunen ska hantera kriser.”

På sidan finns ingen uppräkning eller hänvisning till möjliga kriser eller hantering av dessa inom kommunen. Däremot finns  under Kommuninvånares krisberedskap
påpekande om att invånarna har ett eget ansvar för att vara beredd på att hantera en svår situation ett antal första dygn.
Länkar finns till generell information om Krisinformation.se och DinSäkerhet.se

Man kan undra vilka möjliga kriser som räknas upp i kommunens beredskapsplan och hur dessa skall hanteras. Finns planen tillgänglig att ta del av för intresserade kommuninvånare eller anses den vara alltför sekret?
/Åke

Hm – det var en intressant fråga, som kanske kan få ett svar om jag sänder din text till kommunen med en förfrågan.
Jag vet att det finns ansvariga inom kommunen som läser vad du och jag skriver på nattgöken men de tar aldrig – på eget initiativ – kontakt med mig/oss när vi ställer våra försynta frågor/funderingar i våra texter  😉

PK-ismen?

Jag brukar, numera, inte lägga tid på så många tankar om PK-ismen då jag redan bestämt mig för att jag ogillar den. Men fick anledning att fundera lite till över dess framtid då jag just läste:

Darwinismen är vårt viktigaste vetenskapliga redskap för att förstå djuret människa. Livet är orättvist, det föds både intelligenta och dumma människor och de dumma kan inte göra det som de intelligenta kan.
Det föds starka och svaga.
Det föds människor som nästan alltid är friska och de som är sjuka mest hela livet, det är också orättvist.
Darwinismen konstaterar att människan blivit den hon blivit genom att de starkaste och smartaste överlevt (survival of the fittest).
PK-ismen är en religion som går på tvärs mot darwinismen genom att premiera svaghet.

Jag behöver nog fundera lite till över den sista meningen där…

Någonting jag däremot inte behöver fundera så mycket mer över är ”Varför blir jag så förbannad när jag läser sådant här?”
(läs gärna kommentarerna till artikeltexten)

Och blir inte klok på de märkliga människor som styr Sverige.

Om bränderna

Du Bjarne,
nu har politikerna fått ett nytt och angeläget ämne att prata med väljarna om inför valet. Det duger ju inte att vårt gröna guld i Sverige ska tillåtas brinna upp. Efter en stunds pajkastning om vems fel det är att vår beredskap inte var bättre blir kanske debatten mer sansad och ägnar sig åt frågan Vad gör vi nu?

Problemet har åtminstone 2 delfrågor: Organisation/Ansvar och Kostnader för material och drift.

Den första delen omfattar Kommuner, Länsstyrelser och MSB.
Borde inte vara något större problem att lösa för ett så administrativt begåvat land som Sverige med fördelning av ansvar och kostnader (om vi kunde slippa omständliga och tidskrävande utredningar).

Lite värre blir det med kostnader för nödvändiga flygplan (behövs p g a våra avstånd). Dels kostar planen en slant (hur många kan behövas?), dels krävs kompetent personal och de behövs endast under en begränsad tid. Den delikata ekvationen löses sannolikt bäst genom sedvanlig försäkringsfråga där Sverige i samråd med andra länder (sannolikt nordiska och/eller europeiska) partar på
kostnaden.

En sannolikt dyrare variant vore att ha egna plan som kunde ha en alternativ användning under året i både civil och militär tjänst.
Det skulle då krävas både förmåga att skopa och ha lastkrok.
Varför inte kompa med våra nordiska grannländer och Baltikum?

Här kommer en länk med upplysande information om vilket plan som finns tillgängligt och vad MSB tycker om det
/Åke

Politikerförakt…

Politikerförakt – ett otrevligt ord – som blir allt mer spritt. I alla fall i mina kretsar. Och för egen del stiger det hos mig själv. Jag och Clemens har flera gånger ställt oss frågan ”Har vi någonsin tidigare haft en så usel regering som nu?”.
Nej, det har vi inte…
Och vi vidgar gärna det svaret till våra omdömen om en del myndigheter och organisationer. Som t ex Migrationsverket, Arbetsförmedlingen m fl…

Nåväl, det var inte det jag vill peka på denna ljuva måndagsmorgon utan bara länka till en text som är skriven av Johan Westerholm som hos ledarsidorna.se i sin text redovisar hur illa ”de senaste regeringarna har misskött den svenska räddningstjänsten”.
Man utreder och utreder men ingen i den nuvarande eller de förra har inte tagit del av vad utredningarna kommit fram till utan ”tittat bort” enligt Westerholm.

Svensk räddningstjänst har nedrustats under lång tid, krisberedskapen är under all kritik och lärdomar från tidigare kriser har inte tagits tillvara. Den svidande kritiken kommer från regeringens särskilda utredare för Västmanlandsbranden, Aud Sjökvist.

– Jag förlorade tron på krisberedskapen, om det blir en riktig kris då ska man inte räkna med att samhället fixar att hjälpa, säger Sjökvist till Expressen.

En mycket intressant och informativ text av Westerholm som slutar i ett ”tjyvnyp” till dagens politiker som gör mig starkt avundsjuk med sin formulering:

Vad som däremot kan bli aktuellt
är att utreda om statliga utredningar och expertråd skall börja tas fram i form av pekböcker eller enklare Youtube-klipp på tre minuter (den tid som är rimlig att anta att en minister eller partiledare kan behålla koncentrationen) så att även dagens statsministerkandidater och partiledare kan ta till sig informationen på en basal nivå.

Om medias framtid

Blev inspirerad att komma med ett inlägg när jag återläste vad vännen Åke skrev i förra inlägget på den här sidan. Då menar jag tanken att tidningar som Kuriren har begränsad livslängd. Att de inte går under snabbt beror – enligt mig då – på en kombination av ”gammal vana” och nyfikenhet på lokalt skvaller.

Två argument som – i alla fall det första – gör att läsekretsen sakta dör bort. Nyfikenhet på skvaller tror jag också minskar efterhand som Kurirens (gamlingar) läsekrets förändras över till den nya generationen som bara umgås digitalt med sådant – genom t ex smarta mobiler. Där de inte behöver vänta till nästa dags utgivning av Kuriren (eller sen uppdatering på kkuriren.se) när de själva skvallrar till (mellan) sig själva inte bara med ett minut-aktuellt sms utan kan dessutom lägga till bilder. Många bilder…
Jag antar att de flesta av er läsare begriper vad jag menar med den beskrivningen.

Det är inte bara ungdomen som förändrar sina medievanor – även ”modernt fungerande gamlingar som jag själv”  😉 – har slutat ta del av nyheter på papper.

Men även hur jag kommer att vilja få uppleva mitt framtida nyhetsflöde.

Nu tar jag mig ut på gungfly – för jag tänker hänvisa till mig själv.
Jag prenumererar på kkuriren.se – Kurirens digitala utgåva.
Kostar mig 99 kronor i månaden.
Att jag har en prenumeration är till 100 procent för att jag vill få kunna ta del av ”viktig information” om det som händer i Vingåker. Är inte det minsta intresserad av material om Katrineholm, eller ta del av tidningens annonser, eller ”sport & skvallermaterial” om Vingåker.

Låt mig konstatera att över 95 procent av det jag prenumererar på är helt ointressant.
Lik förbannat måste jag betala för det – då jag (ännu) inte bara kan betala för det artiklar jag finner ”prisvärda”.
I Kurirens nuvarande läge skulle det väl bli en två-tre artiklar i månaden.
Och det kan ingen tidning överleva på – om läsarna blir sådana.

Jag vill kunna prenumerera (bara) på sådant material jag vill ta del av.
Ett exempel – låt mig säga att jag är intresserad av ledarsidor.
Inte bara den i Kuriren då utan från många olika tidningar – för att få många olika intryck.
Kuriren skriver:

Du som är prenumerant på Katrineholms-Kuriren kan läsa lokala nyheter från Skellefteå i norr till Markaryd i söder på fler än 40 sajter och appar – helt utan extra kostnad. Allt du behöver göra är att skapa ett konto på respektive tidningskoncerns sajter och appar som ingår i samarbetet.

Totalt ointressant – för mig – som inte har minsta lust att klicka mig in på varje tidning och där leta upp deras ledartext.
Varför erbjuder inte Kuriren mig möjligheten att bara få prenumerera på dessa tidningars ledarsidor – i ett lätthanterat paket. Vi lever ju en digital miljö där sådant inte kan vara någon teknisk svårighet.
Då skulle Kuriren få behålla mig som prenumerant efter septembervalet.

Nu kommer jag att sticka ut min uppkäftiga näsa ytterligare ett stycke.
För – här – har jag länkat till en företeelse som sprider sig sakta men säkert.
En (av flera liknande) saker jag prenumererar på.
Kompetenta personer som kallas ”Youtuber” dvs de har en egen kanal på You Tube där de underhåller oss med vad de erbjuder. Underhållande – medryckande…

Det smått trista (tycker jag alltså) med just det här exemplet jag länkar till att det:
– ställer krav på tålamod då inslaget tar runt 60 minuter.
– kräver att den som tittar på det är intresserad av (engagerad i) ämnet
– Är åtminstone normalbegåvad

Vilket gör att jag inte tror att så många klickar sig in – när jag berättar att ”Henrik Jönsson & Rebecca Uvell pratar om media och dess framtid”.

Om du som jag – är intresserad av ämnet – vill jag säga – Det är förbannat bra!

PS  – Rekommenderas speciellt för redaktionen på Kuriren och Vingåkers politiker…

Varför ingen info?

Frågar jag mig – OK lite förstrött så där till en början – men efter en stund lite mer frågande. Jag av för avsikt att skriva några rader om det här att det just nu är så många skogsbränder på gång och i de stora media (tv antar jag också) får vi veta att resurserna inte räcker till för att klara av så många bränder.

Läser ett inlägg hos ledarsidorna.se vars ingress säger:

I skrivande stund pågår ca 40 aktiva bränder i Sverige. Beroende på vilken källa som tillfrågas varierar det mellan gräs- och skogsbränder, även antalet varierar. Av Sveriges radios direktrapport, som uppdaterades den 17 juli, framgår att det finns 60 pågående bränder medan Aftonbladet den 19 juli rapporterade om 40 pågående bränder.
I ljuset av den utvärdering som genomfördes efter den stora skogsbranden i Västmanland 2014 finns det goda skäl att anta att ingen i ansvarsställning lyft ett finger för att komma tillrätta med de brister som identifierades redan då.

Men också:
På vissa håll i landet har det rått extrem hetta och torka i flera månader, något som återigen satt brandförsvar, kommunal krishantering, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB), och civilsamhället på prov.
I vissa fall har dessa extrema förhållanden också uttömt resurser på gränsen till vad samhället klarar av.

I slutet av inlägget läser jag:

Att berörda personer i ansvarsställning inte tycks ha tagit del av utredningen som gjordes efter 2014 pekar på enbart det på en stor brist i samhällets krishantering. Den politiska mognaden och förmågan till ansvarstagande inom inte bara regeringen utan även inom ansvariga myndigheter och den politiska oppositionen visar tecken på avgrunder av ovilja och okunskap.
(min fetmarkering)

Det var nog där som den lilla gnagande frågan dök upp ”Hur är det då i Vingåker?” (1944 blev det krav på att alla kommuner skulle ha ett brandförsvar)
Tittar in på kommunens hemsida för att se om där finns minsta information om kommunens ”brandskydd”. Hittar ingenting. Inte heller någon hänvisning till kommunens FB-sida. Men där står heller ingenting annat än att det råder eldningsförbud.

Kanske jag ställer orimliga krav – men vore det inte läge för kommunen att på båda ställena skriva ner en text om att ”Läget i kommunen är gott vad gäller vår kompetens och resurser vad gäller skogsbränder. Dessutom så…”

OK – det är väl högst två ortsbor som funderar som jag. Men i alla fall – det vore ju ett elegant tillfälle för kommunen att visa – någonting – vad jag nu ska kalla det – men som i alla fall av oss Vingåkersbor säkerligen skulle få oss att tänka – snälla saker…

Kommentar:
Du Bjarne,
när det brinner i knutarna gör det det oftast på sommaren och vad gör väl då våra politiker som brinner för släckningsarbetet?
Minsann drar de inte iväg till olika brandhärdar där de på intet vis kan bidra med någonting annat än att hindra de som har ansvar för att fixa jobbet med de resurser som står till buds.

Tids nog kommer tillfälle att under ordnade former diskutera varför inte mer gjorts och vad som kan göras för att förbättra beredskapen fortsättningsvis. Väljarna kommer inte att luras av försöket att insamla billiga valpoäng till sanningens dag i september.
/Åke

Varför ingen info? – satte jag som rubrik. Det händer allt oftare att jag funderar:
Varför läser ingen? (i Vingåker)
Till exempel vad  som skrivs på så många kloka och intressanta bloggar – som vad Ulla Sandberg t ex. berättar på ulsansblogg…

Om du får några minuter över kan det (tycker jag) vara intressant att ta del av en artikel som har rubriken: Jakten på godhetsmarkörerna.

Värdegrund…

…är ett av de ord jag ogillar mest – eftersom det kan – och har – missbrukats å det grövsta. Dessutom oftast – ett feltänk.
Tänkte jag nyss när jag läste en betraktelse om hur det – just – har missbrukats.
Så fick jag någonstans i bakhuvudet för mig att vår kommun – Vingåker – också stoltserar med att hålla sig med någon slags värdegrund.
Ska senare idag se om jag kan finna några upplysningar om det.
Dock – om nu så är fallet – ger jag fullständigt f-n i det.

Men så kom jag på den udda tanken att jag själv – minsann – också har agerat efter någon slags egen värdegrund. Även om det var så länge sedan att ordet då ännu inte kommit i allmänt bruk.

Jag lämnade år 1984 två organisationer för – som jag klart förstår det nu – att de då inte delade min värdegrund:
Svenska Journalistförbundet
Svenska Kyrkan

I dag är jag jämrans nöjd med mig själv för den tidiga klokheten – med tanke på hur utvecklingen inom de båda har blivit.

Kanske jag senare återkommer om detta…

Om andras ”bruna rötter”

00.02 – Ovärdigt – satte jag i går som rubrik på ingångssidan där det då handlar om att så många av våra pensionärer inte kan hantera en dator – och undrar en lång stund om jag inte kan använda det ordet även här.
Du får välja själv men de här gången av annorlunda skäl.

Under mycket lång tid har de övriga partierna anklagat Sverigedemokraterna för att ha ”rasistiska rötter”.
Hos en mycket framstående bloggare ”blev det, 2017, en gång för mycket”.

Och hon tog sig för att kolla de andra partierna och deras nazistiska och rasistiska för flutna. Vilket, visar det sig, inte är till deras fördel.
Vad hon – Julia Caesar – fick fram kan du läsa här.
Och här…

09.55 – Blev nu på morgonsidan lite fundersam till varför jag i natt beslöt mig för lägga ut de här två länkningarna om en del partiers ”bruna förflutna”.
Andra än SD då.
Måhända jag drabbats av vad Julia Caesar kände ”Det blev en gång för mycket” – påhopp på SD då – och deras ”rötter”. I Kuriren.
Förmodligen så.

Vid morgonkaffet kom en annan fundering ”Undrar om det finns någon/några i (fler än jag) Vingåker som har läst de här två inläggen jag länkar till”.
Eller, som jag, följer vad Julia Caesars blogg.
Nej, det har jag svårt att tro.

Vad jag har för åsikt om det – får du inte veta…

Nostalgi…

Den som följt nattgöken en tid kanske minns att jag ett flertal gånger berättat att jag älskar nostalgi – gärna att den förmedlar en ton av vemod.
För bara en kort stund sedan fick jag en – överdos – kanske jag kan beskriva det som. När jag tog del av vad Julia Caesar skriver på sin blogg den 3 maj 2018.

Jag blev starkt berörd och sitter här smått förstummad – av minnen…