En aning veligt…

08.35 – …verkar morgonens väder vara, som när jag tittar ut genom fönstret inte verkar ha bestämt sig för om det ska fortsätta vara gråmulet eller för att släppa fram lite solsken.
Lite så känner jag mig själv. Humöret har inte bestämt sig för om det ska behålla sin grå avvaktande hållning eller ställa om till ljusare tankar.
Jag kan nog tro att av att jag just läst vad Julia Caesar skriver under rubriken:
”Minoriteter är fina, majoriteten är grym”

…snart får mitt sinnelag att – om nu inte vakna upp åt det mer ljusa hållet – i alla fall vaknar till liv.
Efter en stund känner jag att jag ler över det nya ordet jag just lärde mig – ”åsiktsmannekänger”

Leendet försvinner en aning när jag läser vad Jenny Piper skriver under rubriken:
Kommer de svenska väljarna att vara naiva ännu en gång?
(varning för känsliga – hennes text innehåller positiva omdömen om SD)

 där hennes text avslutas med:

Det är varje enskild individs ansvar att ta reda på fakta och sätta sig in i det politiska spelet inför valet, för att således rakryggat kunna motivera varför man lägger sin värdefulla röst på just det partiet som man bestämt sig för – om så inte sker är man inget annat än en egoist som inte tänker på nästa generation som ska leva under de villkor som vi har bestämt åt dem!

Men va´f det är ju måndag – poppar plötsligt upp – ”veckans bästa dag” – och mitt humör stiger därmed av sig självt med flera positiva grader. 

Och förutom annat roligt – så får mina allt oftare kommande funderingar ”Hur kan man rösta på MP eller V” en uppdatering när jag läser vad Erik van der Heeg skriver på ledarsidorna.se om den ”lära” som V sprider kring sig.
Läs gärna kommentarerna till texten.

17.10 – Medan du roat dig med det har jag bl a denna eftermiddag emottagit en beställd bok innehållande 540 sidor – som jag förväntar mig – ska innehålla spännande läsning. Jag beställer ofta böcker på nätet – hos bl a Adlibris och Bokus – och ett par gånger om året vill jag läsa annat än faktaböcker och beställer därför då gärna en kriminalroman.
Denna gång en bok av Håkan Nesser som heter ”De vänsterhäntas förening”.
som ankom min brevlåda idag.
Jag har (förstås) redan kommit ett par kapitel in i boken som är synnerligen intressant så långt, vilket gör att den får mer uppmärksamhet senare i kväll.

Förutom det har jag hunnit med att fundera över ordet gröt – huvudsakligen då havregrynsgröt – för det är sådan jag, sedan åratal tillbaka, äter till frukost varje morgon.
Försedd med smakhöjande rårörda lingon. Både gott och närande.

Du, sa jag till mig själv för en stund sedan, motsvarar inte den syn du har på din gröt ganska precis de förväntningar du har på politiska partierna och den politik de erbjuder?
Smart tänkt – viskade jag tillbaka.

Mycket kan man inte säga om havregrynsgröt – men i alla fall det – att den är pålitlig i smaken, lätt att ta till sig (äta menar jag här), att den av näringskunniga personer betecknas som näringsrik och nyttig för kroppen och att den med synnerligen enkla och svenska tillägg (lingonen och mjölken) kan uppnå nya smakliga höjder.

Jag tror att jag avstår från att skriva dig på näsan vad jag mer konkret menar med liknelsen – för jag vet ju att ni begåvade som tittar in här genast får klart för er vad jag menar…