Nostalgi

Inte så ofta – men vissa dagar vaknar jag med en tydligt trötthetskänsla kring allt var politik heter. Mest den på riksplanet då – eftersom den lokala politiken inte gör så mycket väsen av sig. Men den är inte mindre viktig för det…

Nåväl, nostalgi – under morgonens runda på internet hamnade jag plötsligt hos Spårvägsmuseet i Stockholm – och började titta i det rikliga bildmaterialet.
Jag tar det igen – jag körde ju spårvagn i huvudstaden åren 1960-67 – och kände när jag (allt mer lystet) bläddrade mellan bilderna att en stark känsla av vemodig nostalgi som krånglade sig fram i tankarna.
Inte minst när jag – länge – tittade på den här bilden som visar ”Mustanger vid Tegelbacken”. Just den typen av spårvagn körde jag hela tiden. Om du besökt huvudstaden under de senaste åren tror jag att du som jag smått förundrad noterar hur lite folk där är på Tegelbacken mitt på dagen en sommardag.
Den skillnaden gör att jag undviker att besöka Stockholm nu för tiden…

Men det gör jag inte med min födelsestad, Västerås, som jag snart ska åka till för mitt årliga kontrollbesök hos ”min” tandläkare. Där jag varit kund sedan 1976…
Så hamnar jag (högst motvilligt vill jag berätta) i alla fall i små funderingar kring politik. För jag plötsligt kommer tanken upp: ”Undrar hur en miljöpartisk skulle kommentera den saken”.
Det blir ju i alla fall en bilresa på lite över 200 km, (10 liter diesel) fram och tillbaka då, för att få mina tänder kollade. Borde jag inte – för miljöns skull – skaffa en tandläkare i Vingåker eller åtminstone i Katrineholm – får jag för mig att en MP-sympatisör kan tänkas tänka…

Nej, det har jag ingen som helst tanke på. För just i dag finns det ingenting som känns viktigare än att få sätta mig i bilen (i sällskap med Madame) och få njuta av en stunds bilkörning och efter tandläkarbesöket en stund få strosa runt lite i stadskärnan – och få uppleva lite mer – nostalgi…

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *