Det var så billigt att jag…

…jag kunde inte låta bli. Att slå till (köpa) alltså. Har jag hört en del personer säga.
Händer aldrig mig – med ett undantag. När jag besöker Ikea och ser deras priserbjudande om 5 kr för en varm korv med bröd. Då unnar jag mig att beställa två – för att jag är väldigt förtjust i ”korv med bröd” och (då) påverkad av det mycket låga priset.

För mig är ett tankehopp från varm korv till flygresor fullkomligt naturligt – speciellt när jag fått ett pangerbjudande från Norwegian där de erbjuder mig att för (som de själva nog anser) ett specialpris (prissänkning alltså) flyga med dem till utvalda destinationer. Som London och dess Julskyltning  – jag just funderade lite på att titta på igen.

Antagligen hoppas Norwegian att vi som får (som e-mail) detta erbjudande ska uppfatta erbjudandet lika oemotståndligt som jag gör med den varma korven hos Ikea – att vi kan inte låta bli att slå till…

Jodå, jag finner att 1445 SEK är synnerligen prisvärt erbjudande för en returresa från Arlanda till London den 10 december med retur den 13/12. Jag är en sådan person som gärna reser, bara av reslust så där, och vill då uppleva resan som – en smula bekväm.
Då blir denna tänkta Londonresa betydligt dyrare – 9495 kr:
600 kr – Bilparkering vid Arlanda
450 kr – Gatwick Express (tåg in till London city)
500 kr – taxi (t o r) Victoria station till hotellet
6500 kr – Blakemore Hyde Park Hotel (3 nätter med frukost)

OK – man kan visst ha åsikter om detta. Det finns andra och billigare hotell, jag kan också ta tunnelbana i stället för taxi – och kanske något mer jag just nu inte tänker på.
Men det finns fler merkostnader också: bilresan Vingåker-Arlanda drar en del diesel, matkostnaderna under resan är betydligt högre än i Vingåker.
Ja du vet ju hur det är…

Men jag vill bo på Blakemore Hotell, det har jag gjort de senaste sju gångerna jag besökt London. Jag vill åka taxi och inte trängas på tunnelbanan med dess byten.
Jag åker inte till London för att spara pengar – jag sa ju att jag vill att mina resor ska vara – bekväma – annars åker jag ju inte.

OK – Norwegians pris upplever jag inte längre – som oemotståndligt – när slutpriset blir runt 8000 kr dyrare. 

Se där – några små funderingar kring ett – priserbjudande…

Ett sånt härligt irriterande samtal…

Rubriken är en blandning av de två föregående. Och när jag börjar skriva dessa rader är jag smått uppfylld av känslor – positiva sådana huvudsakligen – efter att hos swebbtv.se har lyssnat på en intervju med förre Scaniachefen Leif Östling – du vet han som i en tv-intervju ställde frågan till journalisten och svenska folket:
Va´fan får jag för pengarna?
Leif Östling är underbart frispråkig vad gäller det mesta (av våra problem) i Sverige. Och lyssnar du på vad han säger skulle det inte förvåna mig det minsta om du – som jag – (t ex) inte inom en snar framtid kan se en förbättring inom Vingåkers skolor. Och hans totala nedvärdering av Miljöpartiet. På riksplanet då är det väl bäst jag förtydligar.
Hur de agerar här i Vingåker vet jag just ingenting om…

Så härligt rak Östling är i sina svar på frågorna – och så irriterad jag upplever att jag blir när han (så tydligt) pekar ut vad/vilka det är som styrt vårt samhälle dit där det befinner sig nu. Klart på dekis…

Klicka dig in hos swebbtv.se och vidare på länken till intervjun med Leif Östling.

Ett sånt härligt samtal…

Ett sånt härligt samtal…               (24 okt 2019)

Henrik Jönsson bjuder oss tittare på en magnifik Youtube-upplevelse – i sitt samtal med socialdemokraten Jan Emanuel. (ljudet krånglar lite i början)
Jan Emanuel är entreprenör, socialdemokrat och gillar livets goda.
Som entreprenör har har han haft otaliga möten med ”kommunala inköpare”.
”De är (nästan alla) – imbecilla” – är ett av hans många frispråkiga uttalanden – inte minst då om dagens politiker och deras politik…

Så irriterande…

…säger jag förvånat till mig själv – när jag märker att det mesta jag läser i morgonens Fokus styr mina tankat till – Vingåker.
Och det är inte alltid så kul.

Upphandlingarna leder till haverier – är en rubrik som möter mig tidigt i Fokus – och bums fanns mina tankar i Tennisparken.

”När jag för några år sedan tittade på hur många 18-åringar som bodde i svenska kommuner och hur många 25-åringar kommunerna hade kvar år 2012, det vill säga sju år senare, visade det sig att 250 av 290 kommuner (85 procent) hade färre 25-åringar kvar än de hade haft 18-åringar tidigare.”
Den som skriver så är Charlotta Mellander, professor i nationalekonomi på handelshögskolan i Jönköping. Som också skriver:
”Längtans blomma är som störst i våra mindre kommuner som ligger på avstånd från en lite större stad” – där längtans blomma nog ska tydas som lusten att flytta till den större staden.

Vore jag av den sällsynta sorten som kallas ”grävande journalist” skulle jag förstås ta reda på hur det är med den saken i Vingåker. Men förmår mig inte – enär min åsikt är – som oftast – den att ”Ingen i Vingåker bryr sig”.
Fast en snabb fundering passerar ”undrar om de styrande i kommunen känner till detta och i så fall – vad gör de åt saken. Kan de göra något?
Svarar mig själv på den sista frågan – det kan de inte.

”Heller” – lägger jag till efter en stund. Då jag läst raderna:
”Att skriva är att skapa ett rum där något är möjligt att säga” och jag blir kort lite fundersam över varför jag (inom mig) envisas med att vilja citera vad Jan Emanuel använder för ord när han (nedan) beskriver upphandlarna i kommunerna.

Jag anar hos mig själv att det huvudsakligen handlar om min ”oerhörda förvåning” över att våra lokalpolitiska partier – de som styr kommunens verksamhet – inte dagligen utnyttjar denna möjlighet att vilja/kunna påverka oss väljare. Utan vaknar till liv, med sina floskler, först någon månad inför det kommande kommunvalet. 
Och hamnar igen hos Jan Emanuel som i samtalet med Henrik Jönsson säger ungefär:
Om du (anser dig som) är en tänkande människa, och tänker lika som andra, vad har du då tänkt?”

Jag själv då? Förmodligen tänkt (funderat) för lite och en för kort tid – för vad kan då – egentligen – våra politiker informera oss om – de ointresserade?
Just ingenting – om de nu inte vill underhålla oss med personligt skrivna krönikor om ämnen de tror kan intressera oss…

Men Fokus får mig igen att hamna i Vingåker – och dess skolor.
Johan Hakelius skriver:

En psykolog visar hur man bemöter någon som tar strypgrepp. En frivillig har klivit upp på scenen och lagt fingrarna runt halsen på psykologen.
Den fingerade förövaren, antagligen en lärare, ser lätt generad ut.
Psykologen står med armarna slappt längs sidorna, benen lätt böjda och en blick vass som en aladåb.
På projektionsduken bakom paret kan man se en bild av en hög skruvnycklar.
Det, och texten ”Vänta – det räcker oftast.”
Så bemöter man någon som tar strypgrepp. Att vända andra kinden till skulle i det här sällskapet antagligen ses som en alltför aggressiv rörelse.
Det fascinerande med diskussionen om ”lågaffekt bemötande” i den svenska skolan är att vi alls behöver ha den.
Den sortens problem uppstår bara i kulturer som både saknar sinne för det absurda och en uppfattning om det normala.

 Och Hakelius lägger till:
”Och detta gör att vi nu inte för en diskussion om hur lärare ska upprätthålla ordningen i skolan, utan på fullt allvar i stället diskuterar om de verkligen ska upprätthålla ordningen i skolan”

För egen del började jag – för en månad sedan – mycket bestämt förklara för Madame att ”Nu ska jag gå ner i vikt”. När jag vägde mig i morse kunde jag konstatera att jag gått upp ett kilo så här långt i oktober.
Så irriterande…

Några egna små funderingar…

…har vi väl lite var och en. Givetvis även jag – som märker att mina funderingar ofta får mig att ”ha åsikter om saker som jag kanske inte har att göra med”.

Och undrar lite över om jag ska se det som bra eller dåligt.
Bestämmer mig för – bra.

Hur som haver – en händelse i går fick mig att denna morgon börja fundera över våra lokala politiska partier och deras osynlighet. Och kände en liten lust att se om jag kunde uppfatta några livstecken från något av dem.
Att mitt första besök hamnar hos VTL (Vägen Till Livskvalitet) kan lite bero på att jag bor granne med Hans Averheim som är verksam inom det partiet.
Vi pratar dock aldrig politik med varandra…

Nåväl – i mitt sätt att se på världen anser jag att en livaktig hemsida är av synnerligen vikt för ett politiskt parti – liksom att finnas på Facebook.
Välkommen då – högt värderade läsare – att följa med mig till VTLs hemsida.
Då möts du bl a av:

Välkommen till det lokala Vingåkerspartiet – VTL och vår hemsida. Här finner du information om oss och vår politik.

Gammal information om gammal politik. Står det inte –  men det är vad som erbjuds.
Där står fler saker – som:
Vi är ett lokalt parti som bryr oss om dig som bor i Vingåkers kommun.
Tänka sig, tänker jag,så originellt det gör väl inget av de andra lokala partierna.

En liten ironi där – och klickar mig på länken till partiets Facebook-sida – som också finns på deras hemsida:
https://www.facebook.com/VingakerspartietVTL/

…och gör du det hamnar du visserligen på Facebook men inte på VTLs egen FB-sida. Det gör du bättre om du skriver in ”Vingåkerspartiet” i FBs – sökruta.
Fast så mycket klokare över hur VTL ser på framtiden blir du inte – senaste inlägget ser ut att vara från 6 september 2018.

Vingåkerspartiet VTL minskade i senaste kommunvalet från fyra till en plats i kommunfullmäktige.
Jag kan inte bestämma mig för om det är satir eller ironi när jag funderar:
Om inte partiet rycker upp sig ordentligt – från nu och hela tiden fram till nästa val – så misstänker jag att den nuvarande delegaten i KF (för partiets räkning) kan boka tid för en:

Mitt favoritland…

…av många skäl – är Tyskland – men i skrivande stund menar jag specifikt som ett land för nästa års bilsemestrar. De ”gröna” i Tyskland vill införa hastighetsbegränsningar på Autobahn.
Alla europeiska länder har en hastighetsbegränsning. Utom Tyskland.
Så ska det fortsätta enligt tyska parlamentet Bundestag
.
Skriver Fokus i en artikel – där man också kan läsa:

Men 498 av 631 bundestagsledamöter röstade mot förslaget.
Den tyska transportministern Andreas Scheuer (CSU) har tidigare kommenterat förslaget så här:
– Att införa hastighetsbegränsningar strider mot sunt förnuft.

Sunt förnuft finns det gott om i Tyskland…


Kommentar:

Hm, inte nog med att det är fri fart påAutobahn, det är också gratis till skillnad
mot flera andra europeiska länder.

Trafiken sliter hårt på vägarna och köerna r både många och långa (ofta några mil).
Trpt-ministern har i flera år jobbat för att införa en avgift (Maut) för alla som
använder  motorvägarna och lade ut beställningar för mångmiljonbelopp  till industrin för att fixa portaler och logisk. Den inhemska befolkningen skulle sen kompenseras med avdrag på skatten så att bara utländska fordon i slutändan skulle få bekosta den nödvändiga upprustningen av vägnätet.

Trist nog satte Europadomstolen,  av formella skäl, stopp för planerna. Nu
får skattebetalarna stå för  miljardnotan och en minister till ligger pyrt till.
/Åke

Vanmakt…

…drabbar mig ett par gånger om året. Och jag märker att det är fler i Vingåker som (jag) får en släng av samma åkomma.
Först en lite omväg – jag känner stor tillfredsställelse över att två personer – för ungefär en månad sedan – startat en ”grupp” på Facebook vid namn – Vingåkers nyheter.
Gruppen har i dag runt 650 medlemmar och när jag tittar in där ser jag att den här bloggen – nattgöken – lever ett liv i ett fel forum. De som tittar in hos Vingåkers nyheter är mer benägna att kommentera vad som skrivs i inläggen där än hos denna min blogg. Något enstaka bara under 4 års tid…

För att trösta mig själv säger jag till mig själv att det ”beror på att det är så mycket lättare att ge kommentarer på Facebook”.

I en kommentar (till en S-märkt video visar Viking Jonsson upp att vårt kommunala bostadsföretag har för avsikt att bygga ”bostäder” på den plats när slottet som tidigare varit handelsträdgård) står att läsa:

1 – Vem har i Vingåker råd att bo i nyproducerade lägenheter som kanske kostar 7-8 tusen ? Jag personligen tycker att dom skall bygga ungdomslägenheter med billig hyra så att vi kan behålla dom yngre i kommunen och att dom blir skattebetalare i kommunen och inte behöver flytta. 

2 – Varför skall det alltid bygga i centralorten? I Baggetorp finns det över 50 byggklara tomter, nada intresse från kommunen. Jag vet att i alla yttertätorter finns det byggklara tomter, varför satsas det inte på dessa orter ? 

3 – Finns barnfamiljer som står i kö att få flytta ut på ”landet”, men då stänger man ner det mesta så att barnfamiljer väljer andra kommuner istället.      

Jag anser att HELA kommunen ska leva, inte bara centrum.

Enligt mitt sätt att se på tillvaron lyser det fram i texten en liten gnutta – vanmakt – över sakernas tillstånd. Nästan lika stor som min egen över kommunens skolor…
Man har en någorlunda klar åsikt över vad man vill ska hända men – men man anar att det är så gott som ogenomförbart – då uppkommer den känslan.

OK, texten får mig att börja fundera (det är jag som numrerat) kring nr ett.
Vem som kan tänkas ha råd att bo i dyra lägenheter har jag ingen aning om men är nog ganska medveten om att det inte – i dagens Sverige – går att bygga lägenheter med billig hyra.
Och blir en stund fundersam vilken hyresnivå som anses vara billig…

Övergår så till nr 2. Svaret på första frågan är väl förstås att de som letar bostad föredrar att bo i centralorten med den möjlighet att få bättre service. Vad gäller de byggklara tomterna så kan ju undra lite över att ingen vill bygga sig ett hus där.
Jag tyder det som att det här handlar om villatomter.

Och – eftersom jag har för grunda kunskaper – vore jag nyfiken på att få veta vad kommunen skulle kunna åstadkomma för att få till en förbättring.
För min personliga del tror jag att det finns annat som också påverkar. Vore jag i den åldern att jag hade ”fru och barn” vore inte Baggetorp ett alternativ före en bostad i centrala Vingåker.
Av (mest) bekvämlighetsskäl.
Ingen Ica/Coop butik, inget systembolag (att åka till när frun kl.17.35 plötsligt får för sig att hon vill ha vin till kvällsmaten). Gångavstånd till tågstationen.
Eller att snabbt kunna ta bilen till Woodys och andra butiker för att handla material…
Jag tror att du bäste läsare förstår vad jag menar. 
Jag har klart för mig att Baggetorp och de andra ytterområdena förstås har sina fördelar – för dem som gillar att bo så.
Jag själv bodde (ensamboende) i Läppe (Stenvred) åren 2008/2009 och trivdes förträffligt där – men i dag skulle det kännas en aning besvärande att inte ha den nära tillgången till centralortens service.
15 minuter i bilen för att kunna handla på Ica lockar inte längre…

Nr 3 då? Kommunen stänger tydligen ner ”det mesta” – som jag inte vet vad det består av – men antar att det hos kommunen anses att det finns ”skäl för detta”.
Förmodligen mest ekonomiska…

Visst  – även jag vill att hela kommunen ska leva.

Du – välkommen in hos Vingåkers nyheter på Facebook – och ge dina kommentarer…

Vingåker – en turistort?

Rubriken finns där för att jag på Kurirens digitala tidning kunde läsa rubriken: 
”Mycket krävs innan Vingåker blir turistort” – med tillägget ”Vi tog en runda i Vingåker och det var en dyster syn”.
Då jag inte är prenumerant på Kuriren så vet jag inte vad argumenten för dessa dystra rader består av.

Vingåker som turistort? En tanke som aldrig passerat mig – eftersom en sådan tanke (för mig då) är lika osannolik som att tro att Anneli Bengtsson skulle gå över från S till SD…

Tänkte jag just och skakade på huvudet en aning. Men sviktade en stund över detta mitt tankesätt genom att en fundering dök upp ”Men va fan  – kan man locka folk som åhörare till vad som bjuds som underhållning i Tennisparken” – så blir ju tanken att Vingåker skulle vara en turistort inte helt orimlig…

Turistort? Jag har kanske helt fel i vad jag lägger in i det ordet. Jag själv menar att det huvudsakligen betyder att där finns sevärdheter att hög kvalitet att besöka. Och det har vi väl inte att erbjuda från Vingåker.
Slottet? Tja, det beror väl på vad man själv lägger gränsen för orden ”hög kvalitet”.

Det flesta andra ser nog antagligen ordet turistort i form av sol & bad, shopping osv,  vilket väl kan ge Vingåker högre betyg tack vare Vingåkers Outlet.

Eftersom jag (förmodligen) kan beskrivas som en egoistisk person är jag personligen glad över att Vingåker är som det är.
Jag skulle säkerligen vantrivas i vardagen jag ständigt skulle behöva trängas bland skaror av turister.
Vingåkers Outlet har jag besökt en så där fem gånger sedan 2014.
Slottet tre gånger…

Jag tar det igen – jag trivs personligen alldeles förträfflig med Vingåker som det är idag.

PS – En vänlig läsare vid namn Roger Karlsson tipsade  mig om att det ”det går att läsa Kuriren på Biblioteket” fick mig att göra ett snabbt besök där för att läsa vad som står i den missmodiga artikeltexten jag hänvisar till här ovanför..

Hm – den dystra synen hos vandrarna berodde på ”alla dess tomma butikslokaler” och – givetvis med tillägget – ”det beror på kommunens ointresse för ett ökat näringsliv”.

Håller jag inte alls med om. För all del – någon kan ju ha den åsikten att kommunen ska börja idka affärsverksamheter i de tomma lokalerna. Men det hoppas i alla fall inte jag att kommunen börjar med.

Det hade varit intressant att få ta del av vilken slags verksamheter de ”missmodiga” hade sett i de tomma lokalerna.
Sådana följdfrågor ställer aldrig Kuriren.
För egen del har jag svårt att se att någon/några ortsbor (inte jag heller) skulle våga sig på att starta upp någon slags verksamhet som bygger på att vi som bor i Vingåker är det kundunderlag som skulle bära affärsidén. Ytterligare en pizzeria eller damfrisering känns inte som någonting man blir förmögen på…

Det finns väl en och annan sak man kan ifrågasätta kommunen för – men inte detta. Tycker jag då.

Salladstant…

…var ordet som fick mig att starta uppdatorn. Det finns personer som säger att ”en bild säger mer än tusen ord”. På sätt och vis kan jag väl förstå den tanken med undantaget att jag hamnar där genom en slags omväg. Jag förklarar:
Ordet salladstant skapar (inom mig) på en ögonblink en bild av vad ordet står för – och den bilden skapar sedan hos mig – tusen ord. Minst…

OK – ordet salladstant fann jag i en intervju med (tv-kändisen) Karin Laserov som på frågan: ”Vilken lyx unnar du dig till hemmet?” svarar:
– Att äta god mat, men jag är ingen salladstant. För mig är mysstunderna lyx.

I intervjun fann jag även annat som skapa bilder inom mig – som:

Vad är viktigast för dig med ditt hem?
– I hemmet ska man trivas som bäst. Där ska det finnas plats för avslappning, glädje och kreativitet. Hemmet ska fylla alla sinnen. Det ska vara måltider, härliga konversationer, musik och doft av mat. Där ska det kännas gott att leva. När folk kommer hem till oss ska de känna att här bor Karin och Kaj.

Det kommer något av ett tankehopp av detta – för jag kom just att fråga mig själv vad är det som gör att jag trivs i Vingåker? Det har jag förstås funderat över tidigare – men det ärliga svaret är nog ”Att här får jag vara ifred och att jag varje fredag kan läsa tidningen Fokus”.
Båda sakerna finner jag vara ovärderliga för min mentala hälsa. 
Antagligen tisdagarnas bowling också, kom jag på en stund senare…

Jag tar om det igen – men en enda liten ändring;
– I Vingåker ska man trivas som bäst. Där ska det finnas plats för avslappning, glädje och kreativitet. Vingåker ska fylla alla sinnen. Det ska vara måltider, härliga konversationer, musik och doft av mat. Där ska det kännas gott att leva.  

Jag utgår att du förstår vad jag menar – eftersom du är en av de kloka i Vingåker som läser nattgöken. 
Men för egen del kan jag inte hålla med om att kommunen förmår att ge mig den känslan. Och efter en stund känns det som att kommuninvånarna inte kan beskyllas för den saken – utan att känslan kommer från – ytterligare ett viktigt ord för mig – tonen – som de styrande förmedlar.

Det är tonen – som jag kanske ska beskriva som t ex ”en redaktion förmedlar i sin tidning som gör att jag vill läsa den”. Om innehållet i artiklarna är skrivna på ett sådant sätt att  – ja vad f-n då – jag kan inte få ur mig de rätta orden. Men tonen i det som sägs eller skrivs är av stor betydelse för mig.

För att gå rakt på sak – tonen bland de styrande i kommunen – är för opersonlig, för PK-mästrande – för lite inbjudande – totalt humorlös – för mycket av hurra vad vi är bra – erbjuder ingen intellektuell stimulans. 
Jag avbryter uppräkningen där för jag har väl snart passerat tusen ord…

Läser i Fokus:
Hon som leder gymmets crosstraining på måndagskvällarna tolererar bara hänsynslös hängivelse. Genom lokalens tjocka luft av svett skär hennes röst strimlor av allt vankelmod
”Den som tänkt ta det lugnt kan gå hem till soffan och tv:n och kolla på The Biggest Loser.”

Det finns för många salladstanter i kommunledningen…

HM – jag kan inte hålla mig – kände jag när jag läser vad Patrik Engellau skriver:
”Nyligen fick jag besök av en vänlig person som sa att han gillade mina texter och ville prata. Närmare bestämt frågade han hur man gör för att tänka ”utanför lådan”, vilket han menade att jag ibland gör.

Det fick mig att småle eftersom att tänka ”utanför lådan” anses vara positivt medan jag alltid fått höra att jag är ”kontroversiell” vilket inte alls är positivt men i verkligheten ofta samma sak som att tänka ”utanför lådan”. Det är därför folk väljer att låta bli att tänka ”utanför lådan”. Den som gör det riskerar nämligen mothugg och klander och anklagelser för provokativt och kontroversiellt tänkande.

Så hur gör man för att tänka ”utanför lådan”? Jag har två svar. 
För det första måste man vara barnslig, för det andra bör man göra sig dum.”

Faktiskt – en beskrivning som passar bra vad gäller min egen person.
Tycker jag själv alltså – för:
Jag är väldigt barnslig och jag har lätt att ”göra mig dum”…

Tänker vi utanför lådan i Vingåker?
Har vi ens en låda?

Sverigebilden…

…sade jag till mig själv när jag återsåg den här bilden. Som jag för många år sedan fotograferade någonstans i Tyskland – kanske i Essen.

I ett ögonblick av ”vad ska jag göra nu då?” beslöt jag mig för att börja rensa i datorns många olika bildmappar men fastnade i letandet när jag såg bilden och tänkte ”Den perfekta bilden av den svenska självbilden”.

I alla fall den svenska regeringens syn på den saken lade jag till en stund senare.
Mannen utstrålar hur regeringen (och förstås även andra) ser på bilden av Sverige – hunden motsvarar nog vår verkliga betydelse.
I omvärlden. Anser jag då…

Det finns andra, och klokare personer, som också har åsikter. Som Patrik Engellau hos DGS. Jag citerar några rader hur hans inlägg idag och tänkte att det kanske kunde få dig intresserad av att läsa hela hans betraktelse:
(läs gärna kommentarerna)

”Om rätt svar är att politikerna ska sluta gulla med klimatalarmisterna och i stället visa dem en kallare hand gäller motsatsen för makthavarnas attityd till invandringskritikerna.
Dessa varnar för att mer sannolik, hotfull och näraliggande samhällsfara än klimataktivisterna – dessutom en samhällsfara som har mer lättidentifierade och snabbt mobiliserbara lösningar än koldioxidutsläppen. Koldioxidutsläppen tar inte slut bara för att vi bestämmer oss ty tekniken saknas ännu.
Men för att komma till rätta med invandringsproblemen behövs ingen ny teknik, bara beslutsamhet.


Beslutsamhet – sa Bill,
Finns inte hos regeringen – sa Bull.