Ny värdegrund?

Nix, det är inte jag som funderar över den saken utan förmodligen de styrande inom Vingåker. Vill jag tro efter att ha läst i senaste KF-protokollet:
”Kommunikationschefen redogör för kommunens arbete kring att uppdatera den befintliga värdegrunden, Våga, ansvar, respekt, stolt, under år 2020.”

Då jag inte var besökare vid det KF-mötet vet jag inte hur tongångarna går.

Att jag började fundera i de banorna beror givetvis på att jag beter mig som vilken normal (manlig) Vingåkersbo som helst skulle göra när frun ligger i sängen med feber och hosta (och vill vara ifred) – vi alla börjar givetvis då fundera över kommunens värdegrund.

Till skillnad från dig – högt värderade läsare –  har jag inte minsta ”kom-i-håg” av vad jag någon gång (antagligen) har läst om den nuvarande kommunala värdegrunden och tittade därför in hos kommunens hemsida – och läser:

Kommunens värdegrund fungerar som en kompass för hur arbetet ska utföras. Den är gemensam för alla verksamheter och bidrar till att stärka Vingåkers kommun. Värdegrunden är den naturliga utgångspunkten för de tjänster och den service vi erbjuder medborgarna.
Värdegrunden består av följande ord: 
Våga Ansvar Respekt STOLT

Minsann, tänker jag, och tittar girigt efter förklaringen till dessa fyra vackra och värdefulla ord.
Och, jodå, de finns under rubriken: ”Vision för Vingåkers kommun 2020”.
Du får dem här:
1 – Tillsammans tar vi, medborgare, näringsliv och kommun, ansvar för vår hälsa och gemensamma livsmiljö.
2 – Vi är stolta över att varje plats i kommunen bidrar med sin egen karaktär och historia. Vi uppmuntrar nytänkare och berömmer framgång.
3 – Vi vågar bry oss.
4 – Medborgare, näringsliv och kommun är på samma våglängd.

Under alla dessa vackra (men intetsägande) formuleringar klämmer – vem det nu är som skrivit raderna – in ”Därför lyckas vi” (Med vad då undrar jag där)

OK – första stycket kan jag känna viss samhörighet med – men hamnar i oroliga funderingar runt de övriga. Kan bero på att jag är en tämligen nyinflyttad stockholmare (2011) men undrar faktiskt över om de ansvariga i kommunen är stolta över ”den där märkliga bloggaren på Marknadsvägen 5 och hans (egna) karaktär?” 
Liksom att jag inte fått minsta beröm/uppmuntran för mitt nytänkande, trots att jag kan stå som förebild till nr 3 ”Jag vågar bry mig”

Det händer att jag och kommunen är på samma våglängd. Hur det är med den saken och övriga Vingåkersbor har jag just ingen erfarenhet av alls…

Precis så…

…tycker jag också – kände jag att jag också anser – när jag nyss läste vad en kvinna vid namn Eva Danielsson skriver i en kommentar hos DGS: 

Människor växer av att ta sig igenom en hel del svårigheter på egen hand liksom av att göra de vardagliga sysslorna under normala livskriser, vare sig det är lyckliga eller tragiska omständigheter.
Förståelse och respekt får inte resultera i daltande eller onödigt medicinerande. En mindre ”förstående” omgivning är kanske bästa behandlingen många gånger. En pedagogiskt medveten hållning, att finnas med utan att ingripa eller leva ut egna behov av att få hjälpa till eller visa sin egen duktighet.
Något alla föräldrar och lärare behöver kunna.
All onödig hjälp hindrar utveckling
.

Det finns mer jag håller med om – som vad Lennart Bengtsson skriver idag i ett tänkvärt inlägg hos DGS. (Om du är det minsta intresserad av ”klimatet” vet du vem Lennart Bengtsson är)

OK – för dig som inte vill klicka dig in till vad Bengtsson skriver (plus de läsvärda kommentarerna) kan jag då ge de sista raderna i hans text:

”Nu visar klimatforskare att havet kan stiga med drygt 5m. Det är förvisso inget som händer inom 10 år utan år 2300 och med 5 % sannolikhet. Detta under antagandet att koldioxidutsläppen bara fortsätter att stiga i 281 år till. Självklart finns det ingen ansvarsfull forskare som kan ställa sig bakom en dylik meningslös beräkning som inte har med seriös vetenskap att göra.

Vad som kan hända om 281 år är som de flesta säkert inser inte lätt att veta. Det är jämförbart med att förflytta sig tillbaka lika långt i tiden till år 1739 eller 50 år före den franska revolutionen, och vid denna tid uttala sig om vad som skulle kunna hända år 2020. För de som kan lite historia vet att även en hel del annat har hänt de senaste 281 åren. Att se in i framtiden med sådan säkerhet är knappast något som ens IPCC:s skarpaste hjärnor eller profetiska barn kan gå i land med.

Efter att ha sett fredagens klimatparader och lyssnat på våra egna knäppiga kändisar från kulturjournalister till ärkebiskopen under bokmässan i Göteborg kan man verkligen fråga sig om det finns något hopp kvar. Okunnighet, fördomar och allsköns stolligheter har föst förnuft och sund vetenskap åt sidan och utelämnat mänskligheten åt samma villfarelser som plågat människorna under tidigare perioder i historien.

Om inte vuxet, förnuftigt folk sätter stopp för galenskaperna är jag rädd att loppet är kört.” 

OK – detta om detta – men det finns mer intressant att läsa (för er som har intellektuell kapacitet och ork att läsa långa texter) som vad Karl-Olov Arnstberg skriver under rubriken ”Imperiers uppgång och fall”.
Hans text slutar så här:
I vår tid finns det inte särskilt gott om barbarer som vill invadera västerlandet på det sätt som skett med tidigare imperier. Men vi har en annan form av invasion, massinvandring. Denna moderna variant av nomadism har även den kapaciteten att få ett imperium att falla samman.
På sätt och viss attackerar också dessa migranter underifrån, eftersom de söker sig till länder som erbjuder större trygghet och högre välfärd. Väger man samman massinvandring och att västerländska kvinnor inte föder tillräckligt många barn, avtecknar sig ett folkbyte. Det är ett möte vi känner igen från historien.
Vi vet också hur det vanligtvis går.