Trams…

Det finns egentligen ingenting denna dag som kan kunna störa mitt (sedvanliga) goda humör som finns där så snart det bli måndag…
Så tänkte jag innan jag tittade in hos Kuriren och läste att Diskrimineringsombudsmannen (DO) sägs ha den uppfattningen att:
Vingåkers kommuns rutiner för att hantera misstänkta trakasserier och repressalier är inte tillräckliga.

Redan där – i ingressen – kände jag hur en sur uppgivenhet tog sig fram i huvudet.
Och tänkte – hur fan orkar dom. Och menar då de tappra personer i kommunen som tvingas hantera sådant trams.
Enligt lagen måste det finnas sådana riktlinjer och rutiner mot trakasserier på grund av bland annat kön, sexuell läggning, trosuppfattning och ålder.

Kuriren skriver:
”Enligt DO måste det finnas rutiner för hur kommunen som arbetsgivare ska agera vid misstankar om trakasserier. Det ska bland annat framgå vart den som anser sig utsatt ska vända sig, och vem som ansvarar för att utreda händelserna.”

Och det är här som det anses att kommunen har brustit i sitt hanterande av detta.
Kommunen har i ett svar till DO meddelat att de hanterar frågan om trakasserier genom:
Ingen åtgärd vidtas innan den som blivit utsatt har sagt ja till åtgärden.

En syn som inte DO vill godta för:
Enligt DO måste misstänka fall alltid utredas och åtgärder vidtas för att förhindra fortsatta trakasserier.

Återigen känner jag medlidande för dem inom kommunen som tvingas lägga ner tid på sånt här – trams.
Tänker jag och undrar lite över vem som är den som har uppgiften att bestämma vad som kan betecknas för – trakasseri.

Förmodligen en så grannlaga uppgift att det kräver att någon genomlidit ett antal ”certifieringskurser”.
Herregud…